Citta Slow och Slow Food
http://intressant.se/intressant
av Urban Lundberg 2008-10-16
-som själv har ett utpräglat intresse för det italienska köket-
Artikelförfattaren Urban "Citter Slow" i den Italienska solen. Bilden är tagen av mästerfotografen Tore Johansson, e-mail: torejohanssonsw@yahoo.se
Vi besökte: Piemonte, Emilia-Romagna, Venetien,Alto Adige/Sydtyrolen och sedan på vägen hem, Franken i Tyskland.
Vi var 37 stycken förväntansfulla resenärer, varav 8 stycken från Falköping, de övriga kom från Skövde, Skultorp och två från Örebro, som steg på Stenstorps Buss, för att åka med på "Vuxenkollo" till Italien med sina 20 vindistrikt.
Vi byggde upp en förväntan av att få känna doften av nybryggt expresso-kaffe, dofta på en vällagrad parmesan, smaka på olika skinkor, vinprova, äta nybakat bröd doppat i traktens olivolja, åka i böljande landskap med nya intryck och med likasinnade kamrater, vad mer kan man önska/begära?
Dag 1.
Bussen tog oss till Säve flygplats utanför Göteborg, vi flög med Ryanair till Bergamo, där vi landade 19.45 strax utanför Milano.
Här går min svåger Otto Deli, som också är pilot med eget plan,ombord på planet till Bergamo.
Han är sambo med Gunnel Mohlin,min hustru Ann-Maries syster.
Stenstorps Buss som nu var på plats igen, hämtade oss fvb ca 20 mil till Barbaresco där vi blev inkvarterade på sex olika gårdar/pensionat.
Utsikten från La Masseria med sina vingårdar fångad av fotografen Tore Johansson, torejohanssonsw@yahoo.se
Några av Falköpingsborna, hamnade på "La Masseria" dit vi kom ca 2300 , men det var bara positivt, vi kom till ett dukat bord med vin,ost, skinka, korv nybakat bröd, olika frukter och en italiensk värme från våra underbara värdar. Det blev lite "nattamat" fram till klockan 0200 på morgonen.
Vi kröp sedan ned i våra lite kyliga sängar, men vad gjorde det! Nu kom man ju lite närmare den man tycker om!!! 
Dag 2Här skålar jag med Tore "Mästerfotografen" Johanssson som bidragit med några bilder till "bloggen"( hans sambo Karin Dahlin tog bilden), Otto Deli längs ned till höger med sambon Gunnel Mohlin och min hustru Ann-Marie.
På morgonen åt vi en härlig frukost tillsammans med våra värdar.
Våra trevliga värdar.
Här är utsikten från vårt första hem La Masseria!
Sedan vi drog vidare för vinprovning hos Carlo Balbo på vingården Cascina Bruciata. Vi fick smaka på Dolcetto, Lange Nebbiolo, Barbaresco och Barbaresco Rio Sorde. Mycket informativt och trevligt besök med en varm och välkomnande atmosfär.
Det är Carlo Balbo i ljusblå skjorta som står till höger om vår proffsiga reseledare Ingvar Kyrkander . Carlos gård låg i det exklusiva området Rio Sorde.Denna gårds odlingsläge gav de absolut bästa Barbarescovinerna. Gården var på ca 7 ha och man odlade druvorna Dolcetto och Nebbiolo som var grunden för hans toppvin, Barbaresco. Det lagrades på franska ekfat i två år, sedan ett år på flaska innan det serverades.
Stig Håkanssson är lycklig som fick med sig ett fat, i mitten sitter vår eminente chaufför Bengt Johansson med min hustru Ann-Marie i den värmande solen. 
Några druvklasar från Carlos vinrankor.
Här åt vi lunch i den mysiga byn Barbaresco.
Vår buss har stannat ovanför Carlin Carlota, där vi fick middag och Luigi Voghera lät oss prova viner som: Barbera, Barbaresco Chardonnay, Arneis och Favorita.
Vi hade en katt som följde oss lite då och då mellan La Masseria och Carlin Carlota. Katten var även inne i bussen och ville följa med , men tyvärr det gick inte. 
Här är det entertainern Bertil Kullberg från Örebro, som "balanserar" en flaska. En mångsidig man som behärskade det mesta, limerickar, bra historier, sång av Tore Skogman med en sakral upplevelse, trolleri mm... Han undrade bl a varför det heter "rusningstrafik" när det går så sakta, varför det bara fanns ett konkurrensverk och om sterilitet var ärftligt.
En Limerick som jag kom ihåg var: "Vi for till Fontanellato, Falköpings vänort, där mejeriet flyttat lite längre bort, men Citta Slow har nog konceptet, så vi följde receptet att ingenting får gå alltför fort!" Detta med anledning av några felkörningar och lite runt en del rondeller.
Dag 3
Nu styr vi mot Emilia-Romana och utmed den historiska vägen Via Emilia besöker vi charkuteriföretaget Rossi.
Här bjuds Ann-Marie, jag och Kerstin Omland på nybakat bröd och parmaskinkor som: "Culaccia-Fiocco-Stinco-Coppa och Salumi"
Vi fick även en inblick i hur skinkorna kommer till. 
Cinzina Giacopinella från La Bandina bjöd på deras lokala vin, Fizzante Malvasia och Frizzante Sauvignon till de charkprodukter som serverades. Vi handlade en del skinka, korv och vin.
Vi drog nu vidare till vårt hotell I Due Foscari i Busseto.
Ann-Marie och jag åt lite mat innan konserten.
Här sitter vi på Locanda Deli Opera och lyssnar vi på musik och sång av Guiseppe Verdi.
Vill du/ni kolla en häftig "Verdi-bakelse-video", " La Traviata" klicka då på nedanstående adress: http://www.dailymotion.com/video/xp7vr_verdi-travata-choeur-bophemies. Jag lovar att ni tycker den är fantastisk!
Här fikar vi efter konserten tillsammans med trevliga paret Bertil Kullberg och Marianne Fernhagen från Örebro.
Tore Johansson torejohanssonsw@yahoo tog denna bild från en typisk italiensk restaurang i Busseto.
Mera "nattfika" på torget i Busseto efter konserten.
Rådhuset i Busseto med en staty av Guiseppe Verdi.Dag 4
Vi åker nu till ett litet andelsmejeri La Nuova Speranza, utanför Fontanellato som är Falköpings vänort.
Vi var "Välkomna".
Här tas det fram en parmesanost på 80 kilo.
Här delas osten i mitten till 40 kg utan att skära sönder "hängmattan".
Här saltas ostarna med vatten och naturligt salt under ca 20 dagar så att osten drar till sig saltet för att sedan kunna lagra osten.
Lagring i 12-24 månader eller mer.
Lagring i minimum 12 månader kontrolleras osten, sedan lagras osten ytterligare 12 månader eller mer och vändning av ostar görs i långa banor.Man märker också ostarna med "Parmigiano-Reggiano-Consorzio Tutela" och tillverkningsår.
Alltid handtillverkad.
Parmesanosten görs av råmjölk, som hämtas direkt från utvalda kor i området. Det går åt ca 16 liter mjölk till ett kilo ost. Varje del på ca 40 kilo läggs i anpassade tråg i 2-3 dagar. Ostarna märks och därefter läggs dom i saltkar i ca 20 dagar. Därefter börjar åldringsproceruren, där de lagras i hyllor på 24 månader eller mer. Efter 12 månader sker en inspektion och kontroll betr. strukturen och karakteristiken för varje ost. Sedan märks varje ost som klarat av inspektionen. "Parmio-Reggiano Consorzio Tutela" plus årsstämpeln. Stämpeln består av två kategorier, en stämpel som visar en ålder av 24 månader eller mer och en stämpel som visar 12 månaders lagring, denna stämpel har paralella ränder runt osten och visar att den skall äta "ung"! Det finns möjlighet att erhålla en stämpel som visar att osten har lagrats 1 18 månader eller mer, det står då"Extra", eller "Prima Stagionatura". Om osten har extra hög kvalité förkommer stämplar som "Extra" och "Export" som en extra garanti.
Provsmakning och inköp av äkta handtillverkad Parmeggiano Reggiano.
I Fontanellato tar borgmästaren Andrea Ricco emot och hälsar oss välkomna. Fontanellato kommer från "Fontana Lata" som betyder stor fontän, det fanns betydande tillgångar av vatten i detta område. Borgen som vi besökte hade anor från 1124. Staden har funnits från "bronsåldern"!
Vi blev välkomna med en svensk flagga samt guidade i borgen.
Ann-Marie och Bengt intog en lunch i staden och borgmästaren(kommunchefen ) Andrea Ricco gav oss några välkomsord.
Sedan besökte vi Azienda Agricola Coppini i San Secondo som tillverkade högklassig Extra vergine olivolja (genuin jungfruolja), främst från Sicilien.
Här sitter vi på vad jag tycker resans bästa middag med lokal meny på eminenta Restaurant Locanda Roncole som låg i Verdis födelseort Roncole Verdi.
Dag 5.
På morgonen bar det iväg till familjen Barberi som bodde i utkanten av Modena, där de även tillverkar FERRARI-bilar.Vi fick en inblick i hur man framställer Aceato Balsamico Tradizionale di Modena, en äkta balsamvinäger som är lagrad i minst 12 år. Vi fick provsmaka och köpa.
Dottern till vänster med mor och far i röda tröjan.
Vi hamnade sedan på en lunchrestaurang uppe i bergen mot Verona hållet.På eftermiddagen besökte vi vinhuset Tommasi.
Ett familjeföretag som startade 1902. Det hade idag ca 135 hektar vinodling i Verona och ca 135 hektar i DOC ( en statlig kvalitetsreglering av vinproduktionen)samt ca 66 hektar i Maremma söder om Tuscany.
Det är nu fjärde generationen Tommasi som driver företaget.
Sex syskon jobbar tillsammans. Giancarlo är den som är vinmakaren, Pierangelo är marknads och exportchef, Stefano som vi täffade är regionsmarknadschef, Fransesca och Erica sköter det administrativa (The Princesses of wine) .
Vi fick provsmaka: Ripasso Valpolicella, Amarone, Recioto della Valpolicella.
Druvorna till Amaronevinerna låg på tork i ca 100 dagar och förlorade då i vikt avsevärt ca 70% tror jag det var.
Här ser vi fotografen Tore framför vinrankor som med sina stenbarriärer såg till att druvorna trivdes särskilt bra.
Så ser en vinranka ut med sina rötter visar här Stefano!
Vi handlade en del här också.Nu gick färden vidare längs Adige-dalen.
Bilden tog Tore Johansson torejohanssonsw@yahoo.se 
Vi tog in på Stadt Hotel Città som låg mitt i centrum.De gjorde speciell reklam för sin honung som fanns i rikliga mängder och olika kvalité på frukosten.
Vi åt även middag på detta vackra hotell, med hyper-modernt inredda sovrum och exklusiva restauranger..Dag 6.
Bolzano som är tvåspråkigt (Italienska och tyska)har ca 100 000 invånare, med en gammal och mycket genuin stadskärna. (Sydtyrolen tillhörde Tyskland fram till 1919)
Det fanns ett stort antal butiker med verkligt hög klass. Kostymer kostade 8-12 000 sek och en kappa lika mycket, skjortor några tusen, mm, det verkar som om pengar inte var någon "trång sektor" för befolkningen i detta område.
En målning från år 1633.
Bröd i långa banor.
Torgstånd så långt ögat såg, med ett ofantligt utbud av grönsaker, ost, skinkor, blommor, frukter och bröd mm...
Torget i Bolzano med "skördefest"!
Oj då! Här gick det inte att komma fram eftersom de lagt en kabel över vägen, (den röda), bussen kom inte under, så vi fick backa oss tillbaka för att kunna lämna Bolzano och åka vidare.
På eftermiddagen åkte vi till den lilla vinbyn Caldaro i hjärtat av Alto Adige, där besökte vi Stephan Sölvas viner.
Gården hade anor sedan romartiden och det var här man började använda träfat i stället för amforor när man lagrade vin.
De kom från druvorna: Pinot Bianco, Sauvingon Blanc, Gewürztraminer, Vernatch, Lagrein, Cabernet Franc och Merlot som gav både vita och röda viner av mycket fin kvalité.Stephan Sölva tyckte så här: "Es ist beim Menschen wie beim Wein, es muss ein guter Jahrgang sein"!
Stephans vinodling låg nära Dolomiterna och södra alperna i Alto-Adige i norra Italien. Vinodlingarna låg på ca 400-500 meter över havet. Detta klimat med bra temperatur och mager jord gav optimala förutsättningar för framställning av kvalitétsviner.
Sedan bar det iväg till Schloss Hotel där vi fick middag.
"Dinnern", bestod av: "Rosa gebratener Wildsweinrücken mit schwartzer Holundersauce, Quitten, Broccoli, und Selleriecreme".
Desserten, "Hausgemachter Apfelstrudel"!
Allt var till belåtenhet!
Vår trevlige reseledare Ingvar Kyrkander bad en stilla bön att allt skulle fungera.(Vilket det också gjorde)
Vi gick runt i Caldaro innan vi åt middag på Schloss Hotel innan vi drog tillbaka till Bolzano igen.
Dag 7.
En vacker bild tagen av Tore Johansson. torejohanssonsw@yahoo.se
Nu bar det iväg mot Österrike. Vi passerade Brennerpasset, Insbruck och efter totalt ca 55 mil kom vi till en gammal vinby som heter Iphofen i tyska Franken där floden Main delade sig.I Iphofen firade de att skörden var klar med en "Oktoberfest" på lördag eftermiddag och kväll, tyvärr kunde vi inte medverka i denna fest som vi dock fick en försmak av.
Familjen Claussen tog emot oss på eftermiddagen för vinprovning och information om deras viner. Vi smakade viner från druvorna Silvaner, Baccus, Kerner, Riesling, Weisser Burgunder och Scheurebe.
Vi åkte tillbaka till Iphofen och hämtade ut våra viner.Vi bodde på Hotel Esbach Hof i grannbyn Kitzingen.
Det var väl inte alltför upphetsande med lite sega biffar och en trång hiss.
Dag 8.
Iphofen var en upplevelse med alla gamla hus, ringmur och en väl bevarad medeltida historia.
Gunnar Cederqvist lånade min pyamasjacka för det var lite kyligt. Det är OK tycker jag eftersom han är singel-handikappare i golf med ca hcp-5 om jag kommer ihåg rätt.
Efter besöket i Iphofen bar det iväg mot Hannover en resa på ca 40 mil.
Ett vackert ställe där vi tog en fika på vägen hem mot Hannover.
Vi checkade in på Hotellet Zum Dofkrug i Alten på kvällen, där vi hade en "farewell dinner" med sång och tal.
Här sitter två trevliga "tjejer" ,rektorn Ingrid Brockmar med kompisen Ingan Bergström.
Här sitter Ann-Marie och jag tillsammans med sjuksköterskorna Berit Andersson till vänster och Ingrid Englund från Falköping.
"Flickorna" Ingan Bergström och Kerstin Kaméus sjöng till reseledaren och chafförens förtjänster."Vi längtar till Italien"
Musik: Birger Sjöberg Mel: "Jag längtar till Italien"
Vi kommit till Italien med flyg från Ryan Air vi längtat många veckor och nu så är vi här vinälskare från Skövde med omnejd även T - län Vårt mål att prova viner i gemytlig atmosfär
Vi fått många bekanta vi inte känt förut Båd Gunnel, Ingrid, Berit men inte någon Rut Sven, Erik, Gunnar, Arne, Birgitta, Alf och Eva Två stycken heter Bertil men inte någon Knut
Ja, namnen finns på listan, behövs ju inte här men några stycken blivit oss ganska mycket kär Att tänka limerick blivit en läxa Bertil givit men svårt att fixa knorren vi känner att det är
En kameraman har lovat att bilder vi kan få på Stenstorpsbuss hemsida - om vi den kan nå Om druvor oss så kära av Bertil vi kan lära Han ordnar säkert kurser, betyg ett eller två
Att köra buss är knixigt det kan vi lätt förstå i rondeller skall man köra båd' ett varv eller två Bengt tycker det är roligt att köra, helt otroligt trångt, smalt och lågt i tak då blir backning ingen sak
Som ledare för resan så ska' man hitta rätt Problem? säger Ingvar - nä det är lätt som en plätt Jag har varit här förut - vi tar ett varv till och till slut finns mejeriet där - köp parmesanost utan prut
Nu bussen fyllts med skinka, vinäger, olja, ost men det förstås - kartongvis med vin till denna kost.
Vi får nog lämna kvar - när vi mot hemmet drar våra resväskor med smutstvätt - vi tvättmaskinen spar
Ett tack till Bengt och Ingvar vi härmed vill Er ge från glada resenärer för allt trevligt vi fått se Bo Högberg har planerat, men de som oss serverat är teamet Ingvar/Bengt - ett gott skratt de alltid ge'
Vi längtar till Italien, till Italiens sköna land där små citroner gula de växa uppå strand Vår underbara resa är värd en stor salut reklam för "team Bengt - Ingvar" vi gärna sprider ut .
Kerstin var för övrigt även "körledare" med bravur på vår resa. Tack för det!
Rolf Kaméus läste en "ODE" om våra upplevelser på ett mycket uppskattat sätt.
Här kommer den:
ODE TILL VIN - OCH KULTURRESA TILL ITALIEN 4 - 12/10 2008
Från Skövde vi startade vår resa med buss och med flyg men från Bergamo till Barbaresco den blev ganska dryg
trots den sena timmen blev vi dock vid framkomsten välkomnade och väl undfägnade innan vi trötta och nöjda ner i sängarna segnade
Hos Carlo Balbo på Cascina Bruciata vi provade Piemontes viner av alla de slag och på Calin Carlota fick vi en läcker avslutning på vår första dag.
Mot Emilia - Romagna vi ställde vår kosa för att Bruno Rossi och hans skinkor rosa.
Vägen till pizzerian vi se'n fann helt problemfritt och på kvällen fick vi ur Verdi's operor njuta några avsnitt.
Intressant var också att se hur parmesanosten kom till mindre behaglig var dock doften från svinen intill.
I Fonanellato - Falköpings vänort - borgmästaren i sin borg tog emot varefter vi guidades runt i en miljö, som numera ej är utsatt för hot.
Vid lunchen påstods någon ej betalt vin eller mat så på eftermiddagen Ingvar sökte en mecenat.
Hos Agricola Coppini vi beundrade en vacker anläggning under tillblivelse olivoljeprovningen blev sedan en välsmord upplevelse.
I Verdi's födelseort Roncole Verdi vi avnjöt en superb meny innan Ingvar på hemvägen lät dagens händelser passera revy.
Balsamvinägerframställning i familjemiljö vi studerade hos Barberi och åt sedan en "toppenlunch" på vägen till Tommasi som lät oss prova Amarone, Recioto och Ripasso innan vi lämnade Venetien och for genom dalen till Bolzano.
Vi skulle bo på Stadt Hotel Citta men även dit hade GPS:n svårt att hitta.
I Bolzano damernas ögon av shoppinglust tindrade och prisnivån i boutiquerna endast ett fåtal hindrade.
I Caldero en pedagogisk utläggning om vinodling av Stephan vi fick,innan vi till provning av hans utsökta viner gick.
Middagen på Schloss Hotel Caldero var av högsta klass och nästa förmiddag vi for genom ett snöfritt Brennerpass.
Till Weingut und Pension Claussen i Iphofen gick färden och väl där vi välkomnades med rosa SECCO av värden, som lättsamt beskrev vintillverkningsprocessen och bland fat, tankar och gammaldags jäsningsrör vi strax förstod finessen.
Vi provade sedan bl a Kerner,Silvaner och Dornfelder och fick höra om sonens fotbollsbravader innan vi bestämde resans sista vininköp som definitivt årets hushållsbudget ströp.
Vår reseledare Ingvar oss lett med humor och fasthet och Bengt sett till att vi kommit fram - förr eller senare - med stor säkerhet när Bertil får dra en sång eller limerick han är i sitt esse
och har med detta också väckt andras skaparintresse.
Nu när resan snart är slut vi ger dem en salut och stort TACK För Ingvar och Bengt vi bildar en ljudlig hejarklack och med ett fyrfaldigt leve vi ger dem en hyllning och dessutom var sitt minne som bevis på vår uppskattning.
Med vänliga vinhälsningar
Kerstin och Rolf
Här är det Bertil Kullberg sjunger en beljublad "sakral" Tore Skogman låt.
Vår reseledare Ingvar Kyrkander och Busschaffören Bengt Johansson blev förtjänstfullt uppvaktade av oss resenärer.Dag 9.
Här ser vi vår duktige bussägare Bengt i sin "cockpit" som han behärskade till fullo!Vi åt frukost och åkte till Rödby, där vi tog färjan till Puttgarden, sedan blev det ca 20 mil till nästa färja, som gick från Helsingör till Helsingborg och ca 30 mil eller fyra timmar senare var vi tillbaka 20 00-20 30 i Falköping-Skövde igen. Det blev en sträcka på ca 80 mil totalt.
Denna resa till Italien har satt vissa spår för livet och jag vågar påstå att den har gett samtliga resenärer mersmak av en så mångfasetterad upplevelse från denna vackra "Stövel" söderut. Vi blev influerade av det italienska köket med dess mångfald samt att ta tillvara vad moder jord ger.
Det kallas inte för inte, för: "Solens mat" !
Det finns många vinruvor att hålla reda på för dem som är intresserade.
Här är en del som jag hittat i en Italiensk brochyr:
Pinot Bianco, Fresco e fruttato,
Chardonnay, bra som aperitif och förrätter samt fisk,Vino elegante e aromonico,
Pinot Grigio, Vino equilibrato e ben strttuaro con leggero aroma di peria ("päronsmak?")
Sauvignon,Vino fresco e vivace,
Silvaner,Fresco e Vivace,
Müller Turgau, bra som aperitif samt till lätta förrätter, kokt och stek fisk,Vino saporito e livemente aromatico,
Riesling, bra till soppa och krabbcoktail, havets frukter och som apperitif,Piacevolmente acidi e aromatici,
Riesling Italico, Vino vivace e fresco,
Kerner, passar bra till lätta förrätter, grillad fisk och som aperitif,Vino blanco aromatico,
Veltiner, passar bra till ost, fiskförrätter och som aperitif,Vino blanco fresco e fruttato,
Gewürtztraminer, passar till förrätter ,pasta, samt orientalisk mat, även som aperitif, Vino blanco tavolta spiccatamente aromatico,
Moscato Giallo, Elegante vino aromatico con intensi sentori di moscato e spezie,
Schiava, Vino delicato e fruttato,
Pinot Nero, Pieno e vellutato, co un frutto elegante,
Lagrein,passar till vilt, bröd, ost och rökt skinka, Vino corposo e ben struturato,
Merlot, passar till vilt, fågel och pikanta ostar,Vino rosso morbido e corposo,
Cabernet, passar till rökt skinka, vilt och pikanta ostar,Vino rosso di gran corpo,
Moscato rosa, Delicato vino da dessert aromatico, fisk och som aperitif,
Utöver dessa har jag hittat i en broschyr från Sydtyrolen:
Welschriesling, passar bra till lätta förrätter,
Weissburgünder, som passar till förrätter och fisk, även som aperitif,
Ruländer, passar till fisk och övriga "havets frukter",
Silvaner,bra till sparris och fisk eller bara som aperitif, Goldmuskateller,bra dessertvin och som aperitif,
Vernatsch,bra till förrätter, ett typiskt tyroler-vin som passar till korv,fläsk och skinprodukter,
Blauburgunder, passar till bröd, vilt och stark ost,
Rosenmuskateller,passar till "nattamat" strudel och andra godsaker,
Malvasier,passar till fisk, hönor/kyckling/hare.
Ja nog finns det druvor alltid!
Tack än en gång Ingvar och Bengt som gav oss dessa fina upplevelser och härliga minnen!
För er som vill veta mera, kolla på: http://www.carlincarlota.it/; http://www.vogheraluigi.com/; http://www.iduefoscari.it/; http://www.culaccia.it/; http://www.coppini.it/; http://www.acetaiadigiorgio.it/; http://www.tommasiwine.it/; http://www.soelva.com/; http://www.hotelpost.bz/; ingvarkyrkander@hotmail.com;
Chiao!
Tycker en tacksam skribent / Urban Lundberg
