fredag 13 januari 2012

Överlevarna-The Surviviors

  • Parkgatan 1939 på min älskade bob.

    Överlevarna

    Tänker på the "Surviviors" (Överlevarna)!

    Enligt dagens lagstiftare och byråkrater borde de av oss, som var barn på
    30-talet, 40-talet, 50-talet och 60-talet, inte ha överlevt.
    Klass 2 i Folkskolan 1946, min kompis, Sven-Erik Hellberg längst upp till vänster och jag själv längst ned till höger.


    Våra sängar var målade med blybaserad färg.

    Hemma på Dotorpsgatan 56, 1948, jag befinner mig mitt i översta raden med en träningsoveralljacka intill Christer Nordling som står lite bakom.

    "Macka" (Dan Larsson), "Amris" (Karl-Erik Ericson) och jag själv. 1953 Utanför huset på Dotorpsgatan 56c (Riksbyggen)

    Jag och "Macka" Dan Larsson i Plantis 1954.

    Ungkarlarna på 60-talet! Jag näst längst ned till vänster intill Karl-Gustaf Strandh!
    Längst bak ser vi: Ingemar Hållander, Dan "Macka" Larsson, Karl-Axel Axelsson, Harald Rahn och Rune Larsson.

    Gymnastik 1949, jag spänner in magen näst längst ut till höger i bakre ledet och min kompis Åke Jönell i främre ledet längst ned till höger !


    Jag på en Norton 500cc i Karlskoga TT bana 1956

    Reparerar en Facit ESA-O med ca 5000 delar 1959.

    "Lumpen", P4, jag längst till vänster 1956.


    1955 utanför museét i Danmark

    Ute på friar"stråt" med Inger Nästbrant från Näsåker 1956.

    Korphandboll med "Friggeråkers" 1955 i Odenhallen.















































    Fikapaus P4 på en Centurion stridsvagn 1956


    Vi hade inga barnsäkra medicinflaskor, dörrar eller skåp och när vi cyklade bar ingen av oss hjälm.
    .
    Vi drack vatten från trädgårdsslangen.

    Vi åt bröd med smör, drack läsk med socker i, men blev aldrig överviktiga, därför att vi alltid var ute och lekte.



    En trött vicekorpral på permis 1956.

    Vi delade gärna en läsk med andra och drack ur samma flaska, utan att någon dog av det.

    Vi använde timmar på att bygga lådbilar av gamla skrotade saker, och körde i full fart ned för backen, bara för att lite senare komma på att vi hade glömt att sätta på bromsar.

    Efter några turer i diket lärde vi oss att lösa
    problemet.

    Vi gick ut tidigt om morgonen för att leka ute hela dagen, och kom hem först när gatubelysningen blev tänd.
    Svensexa för Olle Berntsson (Shejken), Macka längst till vänster och jag längst till höger1959.

    Ingen kunde få fatt i oss på hela dagen - ingen hade mobiltelefon.

    Vi hade ingen Playstation, Nintendo eller X-boxar - i det hela taget inga TV-spel, inte 99 TV-kanaler, inget surround
    -sound, hemdatorer eller chatrooms på Internet.

     Vi hade vänner! Vi gick ut och fann dem!

    Vi ramlade ned från träd, skar oss, bröt armar och ben, slog ut tänder, men ingen blev stämd efter dessa olyckor.
    Det var olyckor! 

    Inga andra kunde få skulden - bara vi själva.

    När vi pallade äpple fick vi ibland stryk av ägaren,ingen
    berättade deta hemma ty då fick vi stryk igen.

    Vi slogs, blev gula och blå och lärde oss att komma över det.

    Vi hittade på lekar med pinnar, barkbåtar och tennisbollar och åt jord och gräs.

    Till trots, för alla varningar.

    Vi cyklade och gick hem till varandra, bankade på dörren, som alltid var öppen och gick rakt in och blandade oss i samtalet.

    Vissa elever var inte så kvicka som andra i skolan, de fick helt enkelt gå om ett år.

    Vi fick äta jordnötter, kastanjer och rovor och en del annat från våra trädgårdar och land.

    Vi åkte bil utan bälte med föräldrar som rökte i bilen.

    Fick aldrig skjuts utan fick ta oss själva gående eller per cykel. 
    Ritade med tuschpennor med ämnen, som är förbjudna idag.
     

    Denna generation har fostrat några av de mest riskvilliga, de bästa problem-lösare och investerare någonsin.
    De sista 50 åren har varit en explosion av nya idéer.
    Farmor Ida Lundberg samt Pappa Harry och jag på min cykel på Parkgatan 15, 1940 (3 år gammal)


    Vi hade frihet, fiasko, succéer, förälskelser och
    ansvar, och vi lärde oss, att förhålla oss till alltihop.

    "Det är inte så att jag är rädd för att dö, det är bara det att jag inte vill vara med när det händer!"

    En 17-årig"Överlevare", på sin hemmagjorda 500cc, av BSA -Ariel-Matchless och Norton.


    Så var det på den tiden!