Stjärngossen Urban och Luciafirande! Falköping den 10 december 2012.

(Merparten av ”faktainformation” är hämtat från, Herman Lindqvist, Wikipedia samt Henrik G Ehrenberg.)

Mina barn, Anders Lundberg, Jenny Lundberg och Per Lundberg firar Lucia i dåvarande hemmet i Ljungsbro invid Göta Kanal

Den 13 december 2012 firar vi Lucia!

Mitt liv som stjärngosse. 1949.(Urban Lundberg då 12 år)

”Nu tindrar stjärnor på fästets grund, sitt glada budskap de bringa vi skrida närmre den ljuva stund i stjärnenattens timma!” Denna lilla vers läste jag när jag var stjärngosse i Läroverket 1949.

Min mamma hade sytt om ett av sin nattlinnen och pappa hade bistått med strut och en pinne till stjärnan från sitt arbete på ”Aristo!” (tårtkartongmaterial).

Luciafirandet hölls i Aulan klockan 0740. Det var musikdirektör Jens Bartler som höll i firandet med och med några dagars träning fungerade det.

Rolf Gårdeman spelade på en ”vevorgel” den fick även jag hålla igång de gånger jag kom för sent till skolan.(staff)

Rektorn G N-son Thune höll i anförandet. Ham bodde förresten i samma hus som jag, i hörnet på Parkgatan/Odengatan.

Det var väl Herodes stallpojke Stefanus, som är ursprunget när han påstods ha upptäckt Betlehemsstjärnan när Jesus blev till, som han tydligen senare blev stenad för och blev då den första kristna martyren.

Det blev väl symboliken för att någon med en ljusstjärna skulle visa de tre vise männen, Kaspar, Melkior och Baltazar vägen till Jesus. Baltazar som tydligen var morianernas kung svärtade ned sig med sot av någon anledning?

Egentligen kom stjärngossarna från trettondage. Men på den tiden var det katolska läran som gällde och mässorna hölls på latin och det var det ju inte många som kunde. Då var det enbart dramer/teater som visualiserade hur det gick till med de ”Tre vise männen”, Josef, Maria och Jesusbarnet. Judas gick väl runt med börsen? Stjärngossen gick väl för och ledde dem rätt?

När vi blev protestanter gick man runt och tiggde i stugorna.

Första Lucian.

Det var en tidning, Stockholms Dagblad, som år 1927 utlyste en omröstning bland sina läsare om vem som skulle bli Stockholms första lucia. Solveig Hedengran hette den utvalda som kröntes i Stock­holms stadshus och fick åka med sina tärnor i kortege till ljusfesten på Skansen. Täv­lingen blev en stor succé som snabbt spred sig till nästan alla städer i riket och över till de svensktalande delarna av Finland.

Så när du ser lucia komma den 13 december skridande i vintermörkret, tänk då att här kommer levande svensk historia – en blandning av vår egen heden­dom, vår katolska medeltid och nutid, tonsatt med musik från Neapel. Resultatet är en unik svensk tradition som vi ska vara stolta över. De flesta anser nog att Lucia, liksom midsommarstången, snapsvisor och julskinkan, är det mest svenska man kan tänka sig – för det är bara i Sverige och i de svensktalande delarna av Finland som man firar Lucia.

Exotisk

Hur kommer det sig att vi firar ett katolskt helgon från Syrakusa – med att sjunga en gammal neapolitansk fiskarsång?

Många utlänningar undrar hur det kommer sig att ett katolskt helgon firas så högtidligt i ett protestantiskt land, där de flesta aldrig går i kyrkan och få vet något om helgonet Lucia som ska ha levt och dött martyrdöden på Sicilien för nära tusen år sedan. Och varför sjunger svenskarna den neapolitanska fiskarsången ”Barcarolla”?

Svaret är att ingen gestalt i vårt land förkroppsligar den svenska historien så väl som Lucia. Med henne kommer hednisk forntid, katolsk medeltid samt moderna tider. Allt på en gång.

I vår hedniska forntid var natten mellan den 12 och 13 december årets längsta och ansågs därför också särskilt skräckfylld. Under denna den längsta natten trodde man att allehanda djävlar och otyg strök omkring husen, det gällde att vara på sin vakt.

Under hela medeltiden var vi goda katoliker och följde den katolska helgonkalendern.

Där stod namnet Lucia den 13 och dagen var markerad med en fisk. Det betydde att fastan började och skulle pågå fram till jul. Alltså kunde gårdsfolket, som satt uppe och vaktade mot de onda makterna, stärka sig med rejäla mängder mat och dryck den sista natten det ännu var tillåtet. Det blev ofta ett vilt, inte särskilt kristligt, festande hela natten.

Under medeltiden kunde änglalik sång höras i gryningen den 13 dec­ember. Det var skolgossarna (det fanns ännu inga skolflickor) som inledde sitt jullov med att gå runt med tända ljus för att tigga ihop pengar för nästa termins studier. En av gossarna, som var särskilt späd och ljus, kunde vara utklädd till ängel, glorian var en ljuskrona på huvudet. Många av sångerna var införda av tyska invandrare.

Ute på gårdarna fortsatte det vilda Lusse­festandet med bus, mat och starka drycker ända till 1700-talet, då präster och andra bildade personer i Västsverige gjorde ett första försök att civilisera Lucianatten. De förvandlade de skrålande festerna med hedniskt ursprung till en upphöjd kristen fest genom att låta den här utklädda ängeln bli huvudperson. En ung kvinna fick föreställa Lucia.

Den första skriftliga berättelsen är från 1764. Sedan spred sig seden i Västergötland och till herrgårdarna i Värmland. Ungdomar därifrån tog med sig seden till universiteten i Lund och Uppsala, där de lussade för sina häpna kamrater. Studenterna där tog med sig festen till sina hemtrakter. Så spreds Luciatågen sakta över landet.

Sången, den neapolitanska fiskarsången, kom till Sverige som ett reseminne för kompositören Gunnar Wennerberg i mitten av 1800-talet och fick sin svenska översättning långt senare.

Det är denna mix som har gjort Sankta Lucia, trots hennes utländska namn och exotiska katolska bakgrund med följe av glitterkrönta tärnor, stjärngossar med strutar på huvudet, tomtar och pepparkaksgubbar, till en unik svensk tradition.

Det är levande svensk historia som kommer sjungande !

Efter sin död år 303 blev Lucia snart ett av den katolska kristenhetens största helgon. På den tiden var vi i Norden ännu hedningar. När Norden kristnades på 1000-talet kom Lucia till oss som ett av många katolska helgon.

På 1920-talet började Lucia dyka upp på de rikssvenska veckotidningarnas pärmar, något som påskyndade spridningen av seden också hos oss. Sin stora plats i

Staffan stalledräng, medeltida takmålning från 1200-talet i Dädesjö gamla kyrka

Seden att gå runt bland hus i grannskapet är ett arv från äldre tiders staffanssjungning, som förekom både på landet och i städerna, där djäknar, men även den vanliga yngre landsortsbefolkningen, gick mellan husen för att samla in pengar. (Det har hävdats att den traditionen ursprungligen kommer från Skara[källa behövs], där eleverna gick mellan stugorna för att sjunga och samtidigt samla in en slant efter ett år av studier vid katedralskolan). Att man ibland – enligt gamla staffanssångtexter – även kunde tigga till sig en sup skapar en länk till det moderna lussefylleriet.

Det har också spekulerats i om de otaliga staffansvisorna och det ivriga omtalandet av Staffans hästar kan dölja en äldre förkristen hästkult, omvandlad till den mer passande Staffan stalledräng. Teorier om att Staffan inte skulle vara kopplade djäknetraditionen, utan i stället ha fornnordiska, hedniska anor, framfördes av Olof Broman på 1700-talet. Dessa teorier är dock sedan mitten av 1800-talet utrangerade som orimliga.

En annan, äldre folklig tradition som levde på landsbygden var lussebruden. Det kunde en ogift kvinna i trakten eller på gården utnämnas till och därmed bli huvudperson i den lokala varianten av lussefirandet.

Firandet

I dag är formerna för hur ett traditionellt luciafirande ska gå till väldigt starkt omhuldade. Detta visade sig genom reaktionerna på SVT:s Luciamorgon 2004, ett luciaprogram som anknöt till äldre folklig luciatradition. Sveriges Television och radions Ring P1 fick många klagomål om att de inte fick höra de vanliga luciasångerna och se de vanliga luciautstyrslarna.

En luciakröning i Sverige (2008)

Numera firas Lucia på skolor, daghem, i föreningar och på många arbetsplatser. Många barn går luciatåg och lussar för sina föräldrar och grannar, för sångerna de sjunger får de ofta godis i gengäld. På många platser utses genom omröstningar i lokaltidningar ortens lucia. Den största årliga luciakonserten äger rum i Globen i Stockholm, där Adolf Fredriks musikklasser, Stockholms musikgymnasium och Stockholms läns blåsarsymfoniker spelar och sjunger. Detta luciatåg har bland annat blivit omnämnt i Guinness Rekordbok som världens största med över 1 200 medverkande.

För den svenska polisen kan Lucia vara en mindre trevlig högtid med mycket ungdomsfylleri. På senare år har mycket arbete gjorts för att få bort detta, bland annat genom nattbio.

Det är tradition på Grand Hôtel i Stockholm att bjuda nobelpristagarna (de som stannat kvar i Stockholm efter nobelprisutdelningen den 10 december för att delta i andra nobelarrangemang) på ett luciatåg på morgonen den 13 december. Lika traditionsenligt brukar kvällspressen rapportera om de äldre herrarnas stora förvåning. Den gladaste reaktionen kom från Dario Fo, nobelpristagare i litteratur 1997, som dansade runt och sjöng duett med Lucia, då med originaltexten på italienska.

 

 

Tomten Per i Ljungsbro.

Skolverket konstaterar på DN Debatt (25 november) att skolor absolut kan fira högtider i en kyrkolokal. Bara man lämnar Gud utanför. Sådan är lagen, menar verket.

Striden om skolavslutningar och adventsfirande i kyrkan är lång. Det är dock först på senare år som frågan hettat till, eftersom skolorna börjat ställa frågor till Skolverket om vad som egentligen menas med skollagens skrivningar om icke-konfessionell undervisning. Att verket nu gör en strikt tolkning borde inte leda till någon annan slutsats än att lagen måste skrivas om.

Att elever inte ska behöva avge en trosbekännelse eller be inom ramen för skolans undervisning torde vara en självklarhet för de flesta. Problemet uppstår när Skolverket ska skydda alla barn från religiös påverkan. Det är då man visserligen kan vara i en kyrkolokal, men närvarande präster får inte säga något om den tro som kyrkolokalen representerar och eleverna får inte annat än undantagsvis sjunga exempelvis en julpsalm med religiös innebörd.

När Skolverket gör denna strikta tolkning borde det också innebära en rad konsekvenser.

Eftersom en rektor rimligen inte i förväg kan kontrollera vad som kommer att sägas vid ett studiebesök i en kyrka, moské eller synagoga, bör det i fortsättningen vara omöjligt för skolorna att besöka sådana platser. Vad händer när eleverna börjar ställa frågor om vad tron innebär i vardagen och vem gubben som hänger på väggen egentligen är? Och är det rimligt att lärarna efter ett sådant besök ska behöva förklara för eleverna att prästen och imamen talar i nattmössan när de beskriver sin tro? (Vilket verkar vara Skolverkets villkor för dylika besök.)

Tolkningen av lagen borde också ge allmänna problem i diverse undervisningssituationer. Hur ser exempelvis Skolverket på att elever sjunger sånger som U2:s ”I still haven’t found what I’m looking for”? Eller råkar få tag i någon av Stevie Wonders låtar med väckelsekristet budskap? Eller envisas med att få sjunga Justin Biebers ”Pray” på skolavslutningen?

Kan man utsätta eleverna för uppgiften att läsa eller se Sagan om ringen? Ett verk som fullkomligt dryper av referenser till Bibelns berättelser och till kristen etik. Dessutom i en politiskt värdekonservativ tappning.

Den puritanska ateismen, så som den av Skolverket tolkas vara uttryckt i skollagen, innebär i praktiken att staten iscensätter en kulturrevolution. Man kan inte förstå kultur, samhällsvärderingar, lagstiftning och historia utan att också förstå varifrån idéer, uppfattningar och traditioner kommer.

Eftersom skolorna fortsatt troligen kommer vilja samlas vid diverse högtider kommer traditionerna att fortsätta, men i värsta fall behöva fyllas med ett innehåll som förvandlar de svenska kulturtraditionerna till oigenkännlighet. Religiösa symboler, texter och figurer är ju de facto också bärare av den tro och de värderingar som de representerar. Det går inte att komma ifrån, och när man försöker gör man också våld på någonting oersättligt i vårt kulturarv.

Vill man samlas för att ha allmänt myspys korkar man upp colaflaskor och sätter på kaffepannan. Vår kultur och deras närvaro i skolorna är något annat.

Var det verkligen meningen att skollagen skulle få denna effekt på den offentliga uppfostran av det uppväxande släktet? Jag vägrar tro att riksdagen avsåg att tömma kulturen på innehåll när de ville skydda elever från att behöva uttrycka en specifik trosuppfattning i en undervisningssituation

Kommentar.

Idag (2012) pågår det en del diskussioner om Luciafirande mellan Skola/Kyrka. Det har även hänt att någon skola ville ta bort ”pepparkaksgubben”, eftersom man trodde att denna figur skulle ”störa” någon!

”Negerbollar” finns väl inte att köpa längre? Vad heter det nu?

 

Sagan om ringen duger tydligen med alla dess religiösa inslag!

                                                       Tomten Ann-Marie!

”Vart är vi på väg!” Kan man undra!(”Maktkampen” mellan skola/kyrka)

Det finns idag ca 6,5 miljoner kyrkobesökare vilket är ca 2/3 av vår befolkning.

När vi nu lever i ett demokratiskt samhälle borde vi väl värna om våra traditioner med; Lucia,tärnor, tomtar, stjärngossar, pepparkaksgubbar,lussekatter, julavslutning, advent, mmm.

”Gud” kanske även är något bra för ateister?

Hur skall vi ha det i framtiden med dop, konfirmation, förlovning, vigsel, begravning?

Är verkligen ”religion” obehaglig, när någon präst i kyrkor, synagogor och moskéer förkunnar sin tro?

Jag tycker att vi borde sträva efter att bevara vårt kulturarv och inte följa den puritanska ateismen som nu förekommer lite varstans.

Det är nog inte farligt att lyssna till religiös musik och lyssna till några ”gudsord”, barnen kommer säkert att finna/hitta sin egen väg när de blir tillräckligt vuxna.

Här döps vår dotter Jenny 1971 av Prästen Rudolf Johansson som även vigde oss en gång i tiden.

Jag vill inte ha tillrättalagda reklamjiggar med Coca Cola musik och annat enbart reklambaserat julfirande! Kalle Anka kan få vara kvar!

Jag vill gärna tro att TOMTEN kommer!

 

Dé sá vá gött å leva annars kan dé kvétta!

Stjärngossen/Urban

 

 

IDROTTSHISTORIA i Falköpings KOMMUN. (2012-12-04)

Sammanställt av Urban Lundberg.

1892. Bildades Falköpings Skyttegille. Detta var idrottsföreningen med de äldsta anorna.

1896. Bildades Vartofta Skyttegille.

1900. Bildades Sörby Skytteförening

1901. Bildades Kinneveds Skytteförening.

1903. Bildades Odensbergs Skytteförening

1905. Bildades Åsle Skytteförening. 1965 sammanslogs föreningen med Odensberg och bildade Sörby/Odensbergs Skytteförening.

1907. Bildades Rantens IF som tränade på Kvarnabacken.

1909. Blev Rantens IF distriktsmästare genom att besegra Elfsborg i finalen.

1919. Bildades FGIS (Falköpings Gymnastik & Idrottssällskap) av herrarna, Carl Westerberg, Erik Elgh, Isak Kroschhevsky. På programmet hade man, fotboll, gymnastik, fri idrott samt skidor.

1919. ansökte man hos kommunen om tillstånd att använda Hästbacken som Idrottsplats vilket tillstyrktes.

1919. Den 10 juli bildades Stenstorps Idrottsförening av: B Howland, Harald Hellqvist Nils Lundkvist, Elof Pettersson, O Dahlenborg samt Olle Pettersson. De var 33 medlemmar som erhöll 33,78kr som startkapital från en föregående kassa. På programmet fanns: fotboll, fri idrott, orientering och skidor. Man arrenderade till en början marken som sedermera blev ”Sportvallen.”

1919. Bildades Slutarps IF med Harry Nilsson som dess först ordförande. Det spelades på en träningsplan utanför Mönarps Herrgård. 1922 Hyrdes Tångavallen och iordningsställdes. Tångavallen köptes 1939 0ch byggdes ut med en klubblokal 1959.

1919. Bildades Kinnarps IF. Det äldsta protokollet som är från 1920 berättar att programmet är: fotbollssparkning hoppning, löpning, cykel, kulstötning, diskuskastning, spjutkastning, gymnastik och dragkamp.

1920. Bildades Nordstjärnan av några ”utbrytare” från FGIS.

1921. Ansöktes tillträde i fotbollsförbundet av Nordstjärnan, som då bytte namn till Falköpings Bollklubb. 

1923. Bygger FGIS Omklädningslokaler på Hästbacken.

1923. Föreningen för Idrottens Främjande startas.

1924. Den 17 juni bildades Broddetorps Gymnastik & Idrottsförening, främst genom Kurt Dahlen och Hilding Abrahamsson. Samling skedde i ordenshuset. Till förste ordförande valdes Carl Blomkvist. Verksamheten var att under sommaren bedriva, fri idrott och under vintern gymnastik.

1925. Bytte Falköpings Bollklubb namn till IF Kamraterna. IFK Falköping blev då medlem i Kamratföreningarnas riksorganisation.

1925. Invigdes Idrottsplatsen i Falköping so senare skulle få namnet ”ODENPLAN!”

1925. Floby IF II startar med fotboll på marknadsplatsen Floby I hade en del verksamhet från 1908

1927. Bildades Mössebergskamraterna och hade sin plan på Bestorp. De blev senare sammanslagna med Mössebergs IF.

1928. Bildades Falköpings cykelklubb på initiativ av Sigge Lindström. Ändamålet från början var att bedriva cykelåkning som motion. Men redan första året kom den första tävlingen, Hermesloppet med Sigvard Halvorsen som segrare Klubben har genom åren haft många framgångsrika åkare. Under 80–90-talet var de en elitklubb, där bl. a Jan Karlsson och Glenn Magnusson varit framgångsrika.

1930. Den 26/4 bildades Grolanda IF. Fotboll och friidrott stod på programmet. Bollplanen fanns på Höverö och 1958 höll man till på Grolanda Idrottsplats vid Björkåsen.

1930. Bildades Idrottsföreningen Göta i Åsarp. Namnet fick ändras till Åsarps Idrottsförening när de inträdde i Riksidrottsförbundet.

1932. Bildades Tomtens IF och fick sin fotbollsplan i Bruksbyn norr om Torbjörntorp.

1932. BANDY. Det var ett starkt bandyintresse inom FGIS och IFK och önskemål om en bandybana framfördes. Det spelades matcher mellan ”Rantens och Stan´s lag”. Något år spolades idrottsplatsens fotbollsplan, men mest spelades det på Hulesjön/Stadssjön och på ”Pankis” (Skogsjön på Mösseberg) 1944-47med skottning av hemmalaget för match. Bandylagen som förekom var: FGIS 1933-37, FAIK 1944-47, IFK 1936-38 samt 1943-47. 1938 hade FGIS och IFK ett gemensamt lag för seriespel i Östra Skaraborg. 1944 hade Falköping tre bandylag; FAIK, IFK samt KFUM. Efter 1947 återstår enbart KFUM som går upp i Västgötaserien med match mot uppåtgående Villa Lidköping resultatet blev 1-7.

1963-1966 är det Falköpings Bollklubb som sysslar med bandy med spel i centralserien 63-64 samt spel i Västgötaserien 64-66.

Under 90-talet har bandy spelats av Sätuna Bandyklubb som då var ensamma i kommunen att spela bandy. Man höll till på Hornborgasjön och Bergsjö. Senare hade man en egen bana vid Ugglum. Seriespelet bedrevs på Ållebergs gymnasiets landbana. Vid mildväder åkte man till Billingehus konstfrusna bana.

Seriespel har även utövats av Floby IF, Vartofta SK, Åsarps IF samt Uddagårdens IF i centralserien och Valtorp spelade i Annonsbladets Serie.

1933. Mössebergskamraterna byter namn till Rantens IF.

1934. Bildades FABK (Falköpings Atlets & Brottarklubb) Initiativtagare var Gustav Johansson som samlade brottningsintresserade. Man höll till i Sigurds Lokal (Vid Järnvägsgatan, det har varit dans-och möbellokal mm).

1935. Bildades Frisksportarklubben Falken. På programmet fanns: frisksport, gymnastik, friluftsliv och senare orientering. Man höll till i Gamla Folkets Park på Mösseberg. FK Falken hade även ett framgångsrikt basketbollag (korgboll hette det då!) Man spelade i Läroverkets gymnastiksal flera turneringar.

1937. Bordtennisen tar fart. Det fanns tre klubbar. Falköpings BTK, Pingpongklubben 37 samt BTK Virgo. De höll på till 1940.

1941. Hade FAIK en bordtennissektion.

1950. Fanns två klubbar, Villa BTK och Makape.

1953. KFUM startade även med bordtennis.

1957. Bildade även IFK Falköping en bordtennissektion, som senare har dominerat bordtennisen med många framgångar.

1938. Bildades Falköpings Tennisklubb. Man anlägger en tennisbana på idrottsplatsen vid Odenplan samt en tennisbana i Mössebergsparken.

1940. FGIS samt Rantens IF går samman och bildar Falköpings AIK. Man fortsätter med sektionerna, fotboll, friidrott, gymnastik, skidor, orientering samt gång.

1942. Bildades Gudhems IF av trion; A Ljungmark, E Johansson samt A Sääf. På programmet hade man gång och skidor som första verksamhet.

1943. Bildades IK Wilske med stor verksamhet inom fri idrott, skidor och orientering. De höll till på Wilskevallen, där även Wilske BK spelade fotboll.

1944. Den 31 mars bildades Vartofta SK.

1946. Bildades Valtorps IF och anmäler fotbollslag till Billingeortens Pokalserie. Hemmamatcherna spelades på Rössberga Idrottsplats. Senare på egna anläggningen ”Brovalla.”

1946. FAIK startar en ishockeysektion och spelar sin första match mot Sörhaga på en rink vid Medborgarplatsen utanför Centralskolan.

1947. IFK startar även en ishockeysektion och spelar seriespel från 1948.

1956. Upphör FAIK och IFK med ishockey och FIK Falköpings Hockeyklubb bildas.

1974. Återupptar IFK ishockey och har en intern pojklagsserie. Man håller till på Ållebergs rinkens Konstfrusna.

1984. Invigdes den moderna Ishallen. IFK representerar numera Falköpings ishockey.

1949. Bildades Falköpings Tyngdlyftarklubb. Initiativtagare var; Arvid Källermark, Georg Lake, Lennart Klaar och Karl-Erik Paulsson. Man startade sin verksamhet i IOGT Falbygdens Lokal.

1953. VOLLEYBOLL. Volleybollspelet kommer i gång i Floby genom att Rune Nilsson samlar ungdomar till spel och matcher. I Falköping var det FK Falken som 1965 var först ut med ett lag i seriespel. 1973-76 hade Fk Falken både ett herr –och damlag.SMU IF ett herrlag och Tiarps VK ett damlag. 1976 gick dessa klubbar tillsammans och bildade Falköpings Volleybollklubb som representerade volleybollen i centralorten.

1961. Bildades Floby Volleybollklubb. Det blev snart spel på elitnivå med svenska mästerskap och spel i elitserien.

1954. Bildades IK Albion. På programmet fanns fri idrott, orientering samt skidlöpning inom Stenstorpsområdet. Albionstugan byggdes på Brunnberget, där det även anlades elljusspår och slalombacke. En föregångare var IS Albion som startade 1947.

1955. FAIK startar med handboll. Första seriespelet var 1955-56. Hemmamatcherna spelades i Skara.

1956. IFK får inträde i handbollsförbundet och har 1958 A-och juniorlag i spel. 1961 lägger man ned A-lags handbollen och 1964 sektionen.

1964. Odenhallen är färdigbyggd och FAIK fortsätter med sina handbollsframgångar för sina herr – dam – och ungdomslag.

1956. Bildades Badmintonklubben Falan. Initiativtagare var Sylve Angelöf och Rolf Johansson. Sylve valdes till dess förste ordförande. Träning i Centralskolan och sedan i Odenhallen där även serie – och turneringsmatcher spelades.

1957. Odenhallens Bowlingshall öppnas. Nu bildades BK Balder, BK Oden, FAIK Bowling samt SJ Bowling. Senare kom även pensionärsbowlingen.

1958. Bildades Falköpings Korpförbund och startade med mästerskap i Hockey-Bockey (Rinkbandy). Det var en livaktig verksamhet med speciellt korphandboll. Publikrekordet vid korpfinalen 1958 var 1 426 personer. Det var matcher två ggr/vecka med nästan fullsatta läktare.

1960. Bildades Falköpings Bågskytteklubb i Arkivators lokaler. Man tränade i Odenhallens skjutbana. 1962 hade man skjutning vid utsiktstornet. Nu håller man till vid Mossvägen samt i Odenhallens nya skjutbana.

1965. Bildades Falköpings Golfklubb. Initiativtagare var Tore Lindblad, Nils Magnusson, Stig Beremark och Bengt Torstensson. Anläggning hade 1965 först 9-hål och 1973 18.hål. Golfbanan finns vid Berga Egendom ca 7 km norr om Falköping och har idag en 18-hålsbana samt  9-håls bana. Totalt 27-hål. Den mest kända golfaren är Sofia Grönberg. Klubben har idag (2012) ca 1200 medlemmar.

1965. Simning. Drätselkammaren och en del av stadens idrottsklubbar samlades för att diskutera och organisera simningen. En interimsstyrelse utsågs som då bildade Falköpings Simsällskap. Den 4 september invigdes badhuset och den 1 juli 1966 blev utebassängen klar. Sven-Olof Thomsson var ordförande i början.

1966. Damfotbollen fick vind i seglen genom SGU (Sveriges Godtemplares Ungdomsförbund). Falköpingsavdelningen startade seriefotboll med bl. a storspelare som Agneta Björk i laget. 1976 bildades Falköpings Kvinnliga Idrottsklubb, FKIK och övertog fotbollen efter SGU. Flera kommunklubbar som, Stenstorps IF, Falköpings FK, Vartofta Sportklubb samt Åsarps IF har tagit upp damfotbollen och fostrat förnämliga spelare. 

1967. Slalom FAIK bildar en sektion och utvecklar verksamheten till en av Götalands förnämsta. Föregångarna var Falköpings Slalomklubb.

1968. Bildades Kättilstorps IK och startar upp med fotboll på Holmavallen. Jerker Åblad var deras förste ordförande. Kättilstorps IF gick samman med Vartofta SK 1965.

1988. Innebandy. Under 1970 – talet växte innebandyn fram med rekordfart och med spel i olika föreningar. FK Falken hade organiserad träning och spelade i cuper – och frisksportmästerskap. Samma år startade ungdomar från denna verksamhet det första kommunal-laget i seriespel under namnet FK Falken IBK.

1991. Bildades Falköpings Innebandyklubb och skapade en stor verksamhet för herr, dam samt ungdomsverksamhet.

1996. Kom även Gudhems IF med i seriespel inom Västergötlands Innebandyförbund

1995-96. Förekom även korpspel med flertalet lag.