Falköpings tillkomst.
Länkar till lite om hur Falköping blev till och Sveriges (Svearnas rike- Götaland och Svealand) (världens) historia....
Den urgamla kulturbygden kring Falköping har varit bebodd under mer än
10 000 år.
Den stora koncentrationen av gånggrifter på Falbygden, det vill säga trakten omkring staden Falköping, är anmärkningsvärd. Området har 127 säkra gånggrifter samt 77 osäkra men sannolika gånggrifter, vilket ger summan 204 stycken. Falbygdens gånggrifter utgör knappt hälften av Sveriges megalitgravar (om man med megalitgravar endast avser dösar och gånggrifter).
Först var det istid,likt det som dag vilar över Grönland.
Sedan blev det vatten och land. Kvar blev de stora sjöarna,Mälaren,Hjälmaren Vänern och Vättern.
Nu kom det växter och djur. Sedan kom människorna.
Det började med stenåldern ca 12 000 -10 000 f.Kr.
Finns mycket bra länkar som visar hur det var vilka jag härmed bifogar.
De bilder som jag tar med kommer från Bengans historiebeskrivning och från våra omgivningar.
Stenåldern
http://wadbring.com/historia/undersidor/stenalder.htm
Bronsåldern
http://wadbring.com/historia/undersidor/bronsalder.htm
Järnåldern
http://wadbring.com/historia/undersidor/jarnalder.htm
Vikingarna
http://wadbring.com/historia/sidor/vikingar.htm
Så gick det till..
Lite om hur de nordiska rikena kom till.
Av flera familjer blev det en släkt, som sedan blev ett härad,som blev ett landskap och slutligen resulterade detta i ett rike.
Familjen bestod av husbonde ,hustru och barn.
Bonde betyder f.ö. Boende,bofast man. De som ägde jorden kallades för odalbönder. Tjänarna var mest trälar,som i regel bestod av krigsfångar och dess barn.
Släkten höll ihop och det kunde krävas blodshämder, långvariga krig , men oxå förlikning.
En härad omfattade en bygd med flera släkter. Dess angelägenheter avgjordes i häradstinget, av en häradshövding i samråd med odalsbönderna.
Flera härader blev till landskap eller fylke som hade egna lagar och ting.
Ordföranden som valdes av folket kallades lagman (som kunde lagen).
Varje landskap var länge ett litet rike för sig och folk från andra landskap betraktades som utlänningar.
Därför fanns det ingen gemensam kung,enbart landskaps-eller fylkeskonungar.
Dessa konungar anförde folket i krig och förestod offren till hednagudarna. För övrigt hade de inte mycket att säga till om, folket skötte sig själva.
Bland svenskarna fanns två huvudstammar, Götar och Svear,därav Götaland och Svealand.
I och runt orten finner man den större delen av
våra gånggrifter, jämte andra sorters gravar, se Karleby och Luttra som några exempel - och megalitgravarna.
Uppe på Mösseberg ligger en av Sveriges absolut största fornborgar.
En av Falköpings många gånggrifter, kallad Kyrkerör.(Avbildad)
Falan - Falköping.
Första gången Falköping omnämnes är i den s.k. Äldre västgötalagen, nedtecknad före mitten av 1200-talet av Eskil Magnusson, där Falköping nämns tillsammans med Skara och Skövde.
I Falköping har man drivit handel i säkert tusen år, och köpingen låg också utmed pilgrimsvägen mellan Kalmar och det norska Nidaros - finns kartor över det medeltida vägnätet.
Man säger att staden ligger på Falan, vilken avgränsas av Mösseberg, Ålleberg och Varvsberget och kanhända de närmsta trakterna däromkring. I den isländska Rimbegla från 1100-talet lär det stå:"I det Västra Götland är Falan en stor bygd, där är Falukaupangr, där är fredagsting alla 12 månaderna". Var dessa ting stått/hållits, vet man dock inte.
Fordom kallade man här sina skoglösa betesmarker för Falor, mark som var skoglös men ännu inte uppodlad. Åsle mosse var förr en sjö, och markerna söder och nordväst därom ingick i ett sjösystem där man via Hornborgasjön, Flian och Lidan kunde ta sig till Vänern.
Falköpings historia..
Falköping.
På Falan (fornsvenska Fala = slätt) eller Falbygden sydost om
Mösseberg ligger Falköping på mark med förnämliga anor, då här sedan hedenhös varit ett gammalt kulturcentrum. Hit ledde Ätrans dalgång, som redan i forntiden var en av landets viktigaste samfärdsleder.
I dalgången och på själva Falan ha påträffats rikhaltiga lämningar från platser, där de genom floddalarna invandrande slagit läger. På dessa s. k. boplatser har man vid grävningar funnit åtskilliga föremål, som dateras till 5000 år f. Kr. Bland stenåldersfynden befinna sig gravstenar, stendösen, hällkistor, bautastenar och gånggrifter.
Från bronsåldern har man, enligt professor Montelius, ingenstädes i
Europa norr om Kreta funnit en sådan mängd fynd som här: rika gravfynd, vapen och prydnadsföremål, 350 till antalet.
I Falbygden sammanstöta Gudhems, Vartofta och Vilske samt Frökinds härad. Enligt en gammal sägen skall vid den punkt mitt i staden, där de fyra häraderna stöta samman, funnits en brunn. Troligen har här en gammal offerkälla varit belägen.
Stadens ålder känner man icke; man vet endast, att den stammar från förhistorisk tid. Den fick sina privilegier år 1620, men redan 1281 omnämnes staden i en stadga, utfärdad av biskop Brynulf.
Emellertid ha olika meningar om var slaget ägt rum, sedermera uppstått.
En sak är emellertid säker, nämligen att det stått på Nyckelängarna. Tyvärr finnes på Falbygden flera platser med detta namn, vilket gjort, att olika teorier om saken uppstått.
Äldst är den uppfattningen, att det ryktbara slaget stått vid de Nyckelängar, som äro belägna söder om staden vid foten.av Ålleberg. Denna åsikt finner stöd hos Linné i hans »Wästgötaresa» och synes även vunnit hävd i folktraditionen.
Falköping fick sannolikt — ehuru dessa förkommit — sina första
stadsprivilegier under medeltiden, något som vissa ändringar, tillägg och bekräftelser av tidigare, nu förkomna brev tydligt ge vid handen.
Staden skövlades och brändes av danskarna år 1566.
Sedermera har den utsatts för förhärjande eldsvådor, bland annat år 1769, då den blev så gott som en enda ruinhög.
Staden har en kyrka, som härstammar från slutet av 1100- talet och enligt ett påvligt avlatsbrev av 1292 invigdes åt Olof den Helige.
Den är byggd i romansk stil med viss gotisk påverkan.
Tornet är tydligen uppfört i försvarsändamål, varom talrika märken efter kulor nogsamt bära vittne — sannolikt dystra minnen från nordiska sjuårskriget, då staden härjades och brändes av Daniel Rantzau.
Ännu en sak, som talar för att tornet ursprungligen avsetts till försvar, är, att det ej från början haft ingång utifrån utan endast från kyrkans långhus samt heller inga ljudöppningar för klockorna, och troligen ha heller inga klockor någonsin funnits i den gamla kyrkan.
Kyrkan har flera gånger varit föremål för omfattande
restaureringsarbeten, bland annat vid mitten av 1800-talet, då man sänkte tornet med flera meter.
Det har dock sedermera återfått sin ursprungliga höjd.
En ny omfattande restaurering har kyrkan genomgått i senare tid, år 1926.
På Stortorget i den gamla staden uppfördes år 1931 en brunn, vartill
Ivar Tengbom gjort ritningen.
Torget ståtar ytterligare med ett monument, en skulptur av Ansgar Almqvist föreställande »Venus uppstiger ur badet».
Av mera betydande byggnader i gamla staden äro rådhuset, uppfört 1911, lasarettet 1895, samrealskolan 1911, nya folkskolan 1900, epidemisjukhuset 1925, samt sparbanken 1928.
De båda stadsdelarna Falköping och Falköping-Ranten sammanbindas av den utomordentligt vackra och välvårdade Stadsparken. (Plantis )
Här finner man i skuggan av lummiga träd den beryktade gånggriften Kyrkerör.
En annan märklig gånggrift finnes inom en plantering vid Schéelegatan i Falköping.
Stadens huvudgata, St. Olofsgatan, genomskär i en lång linje de båda stadsdelarna.
Ranten delas av järnvägen i egentliga Ranten och Mössebergsområdet, på vars skogklädda sluttningar Mössebergs vattenkuranstalt och vintersanatorium äro belägna.
Falköping är alltjämt en viktig knutpunkt för vår samfärdsel. Här mötas
flera järnvägslinjer, såsom Stockholm—Göteborg, Falköping—Nässjö,
Falköping—Halmstad. Staden har två stationer, Falköping och
Falköping-Ranten.
Falköpings främsta näringsgrenar på 1940-talet har varit handel — framför allt med spannmål — hantverk och industri.
Av mera betydande företag kan nämnas:
Andersson & C:os Automobilfirma, Ekström & Bloms Guldvarufabrik,
Falbygdens yllefabrik, Falköpings Granitindustri, Falköpings Mek.
verkstads A.-B., Falköpings Silketrikåfabrik, Falköpings textilfabrik,
Forss’ Hatt- och textilfabrik, Haglund & Söners Handels- och
fabriksaktiebolags rullgardinsfabrik, A.-B. Jaegers tablettfabrik, Mellersta Sveriges Kalkbruks Centralförening, Karl G. Ottosons Trikåfabrik, Svaréns Trikå-fabriks-A.-B., Västergötlands Förenade kalkindustrier. Vidare några till..
Edwartz och C:os Papper i parti, A.-B. Ekman & C:o, Falbygdens
Ostnederlag, Ernst Settergrens Handels-A.-B., A.-B. Hakon Swenson, Geron Wilhelmssons hudaffär.
Av banker fanns: Sparbanken, avdelningskontor för Skaraborgs Enskilda bank och Göteborgs Handelsbank.
Staden har samrealskola samt slöjdskola.
Av stadens båda tidningar är Falköpings Tidning (höger) grundad år 1857 och Skaraborgaren (soc.-dem.) år 1926. Enbart FT kvar..
Falköping hade vid årsskiftet 1940—41
9 065 invånare
Teknikens framsteg och lite historik från 1900-talet och framåt
på Falbygden.
Falbygdsborna var tidigt framme med automobilens tillkomst.
Redan år 1909 öppnades en busslinje mellan staden och Mösseberg,detta med två bussar från Tidaholms Bruk.
Bolaget gjorde dock en snabb konkurs, eftersom bl.a de dåliga vägarna skakade sönder bussarna.
Omkring 1919 inköpte Nilssons Gjuteri ett par tyska öppna lastbilar för persontrafik.
De hade använts i kriget och hade massiva gummihjul.Men även deras tid blev kortvarig och även den "rörelsen" lades ned.
Lite historik som kanske kan intressera!
I Sverige hade vi tidigt egna bilfabriker,Tidaholms Bruk, Thulinverken och Scania - Vabis.
Den första Tidaholmsbilen tillverkades redan 1903.
I Falköping förekom Fordar redan 1911.
Den första T-Forden såg dagens ljus i oktober 1908.
Modellen var den första som från och med 1914 producerades enligt löpandebandprincipen.
T-Forden har kallats "Bilen som satte världen på hjul".
Bilen producerades i drygt 15 miljoner exemplar mellan åren 1908-1927, vilket gör den till den näst mest producerade bilmodellen i världshistorien, slagen enbart av Volkswagen Typ 1.
Men år 1923 kom det en T-ford till stán,
som då kostade 1.875 kronor.
Många av bilarna byggdes på 1930-talet om till drivkällor för tröskverk och sågar, andra till släpvagnar och i Sverige i några fall till så kallade EPA-traktorer.
Sedan gick utvecklingen fort.
Men våra vägar var förstås mycket dåliga och många bilar formligen skakades sönder.
I slutet av 1920-talet kom som tur var ballongringarna,som gav en mjukare gång.
På Göteborgsutställningen år 1923 kunde man köpa Stockholmstidningar redan kl. 9 på förmiddagen.
Det var en arméflygare som flög med dem på ca två timmar längst med järnvägen och då passerade Ranten.
Omkring 1925 började SJ's elektriska tåg att rulla förbi vår järnvägsstation.
Det var även en del ånglok igång samtidigt.
År 1916 var det 65 automobiler och 126 motorcyklar registrerade i Skaraborg.
1918-19 såg man i Falköping de första konstflygarna.
Det var en som hette Saunders med sportmössan bak -och fram,
som flög en 2-sitsig de Haviland, bl.a.
På stán's apotek tog ricinoljan slut, för det var det enda som Saunders vågade använda som smörjolja till sin fina motor.
De två första flygplanen i Falköping torde ha varit de dom användes vid fältmanövern i oktober år 1912.(Von Porat hette han som flög då..)
De var stationerade på Redberga Gård.Det var ett omniplan och ett biplan.
Inom lantbruket kom de första maskinella hjälpmedlen först på 1920-talet.
Innan då var det "handkraft" som gällde.
Vägarna underhölls normalt av bönderna,som fick forsla dit makadam och grus,samt skotta snö på vintrarna.
1921 krossades det sten och makadam vid Brogärdet.
Elektriciteten kom till Falbygden först omkring 1911-1914.
"Lundahls Kvarn" på Ranten fick el först år 1918.
Det fanns även en kvarn vid Viken,en vid Gökhem.
Vid Falekvarna fanns nog ett dussin och vid Valtorpsån och vid Slafsan fanns nästan lika många.
Även vid en liten bäck i Torbjörntorp fanns en kvarn.
Traktorerna kom först i större mängd efter världskriget.
Det var väl mest en "Munktell" med järnhjul.
1913 började Munktells Mekaniska Verkstad som första tillverkare i Sverige att producera bensindrivna traktorer.
Handdrivna mjölkseparatorer var vanliga på 20-talet och ersattes först när elektrifieringen spritt sig till alla gårdarna.
Omkring år 1900 sysselsatte jord-och skogsbruket omkring 50% av Sveriges befolkning.
Numera är det väl 1,8% av sysselsättningen i Sverige.
Enligt Jordbruksverket är det ca 177 000, som håller på med Jordbruk numera.(2015)
Som tur är så har väl vår väl utvecklade industri kunnat suga upp all "överblivande" arbetskraft tack vare en ganska så lugn övergångstid under många år.(Inga krig har drabbat oss bl.a.)
Det gamla bageriet vid Repslagaregatan och Silfvénska huset i hörnet av Storgatan/Prästgatan är hittills bevarade för eftervärlden.
Även några fattigmansstugor från mitten av 1800-talet vid Hästbacken på Trädgårdsgatans övre del finns kvar.
Det finns ett gammalt gatuparti i staden,som jag tycker borde bevaras för kommande släkten. Det är Rödestensgatan från Nygatan till Repslagaregatan.
Dessa gator såväl som husen,visar hur fattigt folk och några lite mer välbärgade byggde och bodde för ett hundratal år sedan.
Inte förrän vi fick järnvägen och västra stambanan Stockholm-Göteborg år 1858, blev det lite fart på verksamheten i Falköping.
Vi hade dock ett mycket fint Länslasarettet, som vi tyvärr blev av med!
Idag,år 2016 har vi inte mindre än fem decentraliserade Centrum och ingen större industriell verksamhet, utöver Kinnarps och Gyllensvaans i Kättilstorp.
Vi har även fått en "Dry Port",som skall ta hand om andras varor.
2017 kommer H&M till Köttorget,som även kommer att få en uppfräschning till det bättre .
Vi får hoppas att denna satsning även bidrar till en ansiktslyftning av Stora Torget...
Vi får väl gilla läget och försöka vara så optimistiskt realistiska vi kan.
Kommunen arbetar för det "Goda Livet."
Kommunens affärsidé/slogan är följande:
”Det är det unika som är intressant
I Falköping lyfter vi fram värden som är unika för vår bygd.
Vi är stolta över vår megalitkultur, goda kommunikationer, det fantastiska platålandskapet och matkulturen på Falbygden.
Det globala samhället.
Cittaslow är ett internationellt nätverk av små städer med en lokal identitet i en global värld.
Vi värnar om lokala råvaror och produkter med hög kvalitet samt arbetar för en hållbar utveckling i balans och harmoni.
”Det goda livet."
Nu skall förhoppningsvis även "Plantis" få ett ansiktslyft!
En ganska så trygg och säker kommun och nu (2016)med ett rikt utbud av olika nationaliteter.
Vi har ett fint Odenområde,med fina idrottsanläggningar och bad.
Mösseberg är en stor tillgång för rekreation på olika sätt.
Vi har numera en fin och nybyggd skola. (Ållebergsgymnasiet )
Det som i dag drar mest, är väl "Osten" på Göteborgsvägen!
Lite om stadsdelarna.
Anneborg är en mindre stadsdel i norra delen av staden.
Bestorp är egentligen två stadsdelar med villabebyggelse i västligaste delen av staden: Södra Bestorp och Norra Bestorp. Dessa har fått namn efter byn Bestorp, som under medeltiden hade en rundkyrka.
Brogärdet och Dotorp.
Falevi är stadsdelen som förr kallades Stadsmossen. Här finns idrottsanläggningen Falvi, Falevi industriområde, reningsverket och soptippen. Fredriksberg.
Gamla stan är en stadsdel med äldre träbebyggelse strax söder om Stora Torget i centrum.
Jättene är stadsdelen längst i norr. Här ligger Falbygdsklinikerna och sedan 1990-talet även Sjukhuset i Falköping (SiF).
Kyrkerör är stadsdelen mellan centrum och Ranten.
Stadsdelen är uppkallad efter gånggriften Kyrkerör i Planteringsförbundets park.(Plantis) Även Kyrkerörsskolan ligger här.
Mösseberg är den stadsdel som växte fram mellan Falköpings Central och Mössbergs kurort i slutet av 1800-talet. Mössebergsparken och Mössebergskyrkan räknas till denna stadsdel.
Ranliden.
Ranten är stadsdelen som under senare delen av 1800-talet växte upp kring Falköpings Central en dryg kilometer från det dåvarande Falköping (nutidens centrum).
Tåstorp är en stadsdel med villabebyggelse i östra delen av staden.
Vilhelmsberg är en stadsdel med villabebyggelse i sydöstra delen av staden.
Vilhelmsro är en stadsdel med äldre hyreshus och nyare villabebyggelse söder om Gamla stan.
Västertull utgörs av den västra delen av stadens centrum. Ursprungligen området kring den västra stadsporten.
Åttagården är en stadsdel i östra delen av staden. Området har både hyreshus, villor och industrier.
Östertull utgörs av den östra delen av stadens centrum. Ursprungligen området kring den östra stadsporten.
Här finns Polishuset.
Några sevärda resmål "runt" Falköping.
Alphems arboretum, skog och växter i Floby.
Cesarstugan (Bondens år i museet )i närheten av Fornborgen (Tunhem), nordöstra sidan av Mösseberg.
Ekehagens forntidsby, mellan Kinnarp och Åsarp(mot Ulricehamn)
Ekornavallen som ligger mot Skara till via en liten väg som går via Torbjörntorp mot Varnhem.
Göran Löfwings konstcafé och utställning, samma väg som till Ekornavallen/Hornborgarsjön, via Torbjörnorp mot Varnhem.
Träleborg/Fornborgen på Mösseberg i närheten av Cesarstugan.
Vrågården med Älgsafari bl.a ,väg mot Skövde.
Ålleberg, mot Jönköping.
Åsle tå, mot Tidaholm, avfart vid Flygplatsen.
Välkomna till "Nasko!"
Bifogar några bilder på bussarna som trafikerade Stán,(St.Torget) Ranten och Mösseberg.
Bifogar även några äldre bilder på flygplan, bilar och motorcyklar ...
Falköpings historia,och förväntningar fram till 2017..
Jag har försökt mig på att sammanfatta det jag hittat genom lite olika skrifter om vad som hänt och hur vi har det.
Håll tillgodo...
Lite om Historiken om Falköping.
Falköping är unik med alla sina gånggrifter,som bidrar till stadsbilden. Dessa är monumentala stenkammargravar (megalitgravar) byggda för över 5000 år sedan under bondestenåldern.
I staden finns även fornlämningar från bronsåldern och järnåldern. Falköping nämns redan på 1100-talet och 1200-talet.
Den medeltida staden växte upp runt S:t Olofs kyrka, som byggdes på 1100-talet.
Falköping var då en liten stad och hade år 1828 bara 450 invånare.
När Västra Stambanan 1858 byggs förbi Falköping och järnvägsstationen Falköping-Ranten (numera Falköpings Central) anläggs 1½ km norr om staden börjar staden växa.
År 1862 byggdes även Södra Stambanan (Jönköpingsbanan) och Falköping fick ytterligare en järnvägsstation,Falköpings Södra, vilken dock lades ned på 1970-talet.
Länslasarettet byggs 1856 och Mössebergs kurort öppnades 1867. Kring kurorten anlades Mössebergsparken och uppe på platåberget Mösseberg byggdes 1902 ett utsiktstorn.
Många och stora torg har vi alltid haft.
Stora Torget, Trätorget/Fisktorget, Köttorget/Bybrunnstorget....
Det finns åtskilliga dokumenterade händelser och förhållande som visar att Falköping inte spelat en helt obetydlig roll under 1100-talet.
I tidernas begynnelse måste Falbygden varit populärt,eftersom det av Sveriges ca 330 gånggrifter ligger inte mindre än 240 stycken häromkring.
Tätast hopade inom Falköpings gränser.
Vår kyrka , helgad åt S:t Olof byggdes under denna tid.
År 1292 den 5 februari enligt avlatsbrev av påven Nikolaus IV, blev den helgad åt S:t Olof.
Denne var i unga år en norsk Viking,som blev omvänd till kristendomen och gifte sig med Olof Skötkonungs dotter och blev Norges kung 1015,han dog i en drabbning vid Stiklastad den 29 juni 1030 och gravsattes i Nidarosdomen.
Hans främsta attribut var yxan och helgonets popularitet kan ha sina rötter i asatron, som asaguden Tor, handlingskraftig , våldsam och bullrig, Tor hade ingen yxa men väl en hammare!
Namnet Falköping,betyder Handels-och marknadsplats på Falan.
Biskop Brynolfs stadga år 1281,talar om :"Falucopongs skiaeppu"(Falköpings skäppa).
Detta var en i Västergötland utgående naturaskatt till kyrkan.
Detta innebar att det fanns en del att hämta här i stán på den tiden.
Detta sädesmått , nämndes fram till 1419.
Kyrkan är väl nästan den enda byggnaden som stått kvar genom åren av skövlingar och bränder !
Danskarna var här under början av 1600-talet, med plundring och bränder som följd.
Konung Albrecht blev av drottning Margaretha slagen.
Några kulhål finns fortfarande kvar efter dessa i Kyrkans dörr. (Tror man)
Invånarantalet i staden var på den tiden inte större än att hela befolkningen kunde inrymmas där.
De flesta flydde nog med sina djur , annars var de ju dömda till svält oxå!De fick väl "varsel",så att de kunde dra sig undan i god tid får man hoppas.
Under 1500-talet var det nog inte så mycket bevänt med staden.
Det mesta flyttades åt Skarahållet till, med konungar och andra potentater.
År 1795 den 15 oktober brann det i vår stads centrum.
År 1796 fanns det enbart 432 invånare i staden (den minsta av Västergötlands städer) och i mitten på 1800-talet ca 800st.
Även vägnätet var mycket dåligt runt Falköping.
Våra grannstäder Skövde och Skara hade däremot mycket goda vägar.
Skara hade t o m förmånen att ha den viktiga E 3:an.
I Falköping fanns det väl inte så många vackra och bra hus att bevara.
Det har varit en del bränder som förstört några.
