En liten "Bok"om Falköping..
Jag har blivit ombedd att skriva en bok om Falköping förr..
Det finns många skrifter om vår stad som man kan berika sig med.
Boken "Falbygden" , som Falbygdens Hembygds-och Fornminnesförening givit ut varje år, har nu givit ut sitt 70:de exemplar för År 2016 ,som givit oss en hel del ..det har även varit flera som berättat om vad som förevarit .
Jag har läst på en del och återger det jag hittat som kanske uppfyller
en del av era önskemål...
En äldre beskrivning från bl.a "Projekt" Runeberg ..
Falköping är en gammal uppstad i Skaraborgs län och Wartofta härad, på den s. k. Falbygden, mellan Mösse- och
Ålleberg, vid foten af det förstnämda,
37 3/4 mil från Stockholm och 6 3/4 mil
från Mariestad, af obekant ålder, men
länge liten och oansenlig, till dess nu
genom den strax utmed staden
framgående Vestra Jern vägs-stam banan en
lyckligare epok må hända väntar den
lilla staden. Om man undantager det
ryktbara slaget vid Falköping, såsom det
kallas af historieskrifvarne, och genom
hvilket Sveriges krona från
Folkungaätten öfvergick till den Danska
Margaretha, har Falköping, — »köpingen på
Falan», — icke heller några historiska
minnen att uppvisa. Dock har staden
varit i fiendehand och blifvit bränd af
Danskarne, möjligen tvänne gånger, men
säkerligen en, nämligen år 1566, i
händelse den för år 1450 gjorda uppgiften skulle vara mindre pålitlig.
En fiende af annan och ännu hemskare art, pesten, hemsökte staden år 1710 och härjade der med stor våldsamhet samt bortryckte inom pastoratet icke färre än 400 personer. Men detta är också allt, som Falköpings annaler hafva att meddela om stadens fordna öden.
Falköping, som i slutet af förra århundradet hade blott 120 mantalsskrifna invånare och år 1810 räknade 461,
1842: 574,
1850: 693 och
1858: 964 inbyggare, lefver för närvarande hufvudsakligen af jordbruk och handel, i synnerhet med spannmål, hvaraf stora qvantiteter införas från den omgifvande bördiga slättbygden och afyttras till Elfsborgs län.
Sedan jernvägen blef färdig, hafva, under slutet af 1858 och början af 1859, omkring 100,000 tunnor spannmål, mest hafra, från Falköpings station gått ned till Göteborg. Staden hade år 1805 endast 5 handlande,
men 1856 steg dessas antal till 9 med 19 biträden,
och erlade handels-korpsen i bevillning 111 rdr bko. Deremot tyckas handtverkerierna hafva sjunkit, ty Falköping, som 1805 hade 31 handtverksmästare, hade år 1845: 28, 1850 blott 7; men 1856 hade antalet åter stigit till 16, med 9 gesäller och lärlingar, hvartill kommo 16 personer, som försörjde sig med att åstadkomma handtverks-arbeten med egna händer.
Handtverkare, fabrikanter och manufak-turister erlade i bevillning 65 rdr bko.
Stadens hus och tomter utgjorde 1855 ett antal af 58 och voro uppskattade till 78,700 rdr banko, medan stadens jord, 1,536 tunnland eller 121/. mantal, hvaraf 652 tunnland åker, uppskattades till 59,604 rdr samma mynt, så att stadens bela värde uppgick till 1 38,304 rdr bko. På stadsjorden skördades år 1855 inalles 142 tunnor råg, 424 t:r korn, 1,044 t:r hafra, 34 4 t:r blandsäd, 48 t:r ärter och 510 tunnor potates.
Stadens samtliga statsbidrag uppgingo 1855 till en summa af 4,550 rdr bko, hvaraf för fattigvården 666: 32, för kleresistaten 450 och för stadens styrelse 920 rdr. Stadens fabriker utgjordes 1859 af åtskilliga garfverier, en snus- och tobaks- samt spegelfabrik, en mössfabrik samt ett Svenskt och Baierskt bryggeri.
Stadens areal är 24 tunnland; vapnet 3 höga, spetsiga torn; privilegierna bekräftades af Gustaf Adolf år 1620.
Marknader hållas årligen i Januari, Mars, Juni och Augusti. Botolfsmessan, i Juni, var under katholska tiden fridlyst, och fick då ingen sjelfhämd utöfvas.
Bland Falköpings byggnader märkas: Kyrkan, af sten; åldern okänd. (Förmodligen 1100-talet ,U Lundbergs anmärkning.)
Orgelverket förskrifver sig från år 1782.
På den jernbeslagna kyrkdörren synas märken efter kulor, hvilka skola träffat densamma under slaget mellan Albrecht och Margaretha, hvilket dock svårligen torde vara händelsen, emedan detta slag sannolikt icke stod vid Falköping, utan
öfver en mil österut från staden.
(Anm. Kulhålen har jag uppmätt till ca 9-10mm och den tidens musköter hade kulor som uppmätte ca 20mm...undrar vem som gjort dessa kulhål??)
Falköpings pastorat är regalt af l:sta klassen i Wilska kontrakt af Skara stift och består, utom staden, af annexerna Falköpings socken, Thorbjörntorp, Frigges-åker och Luttra, tillsammans 793/g förmedlade mantal med 2,360 invånare år 1856.
Prestgården utgöres af 2 mantal; dertill komma stom 1 mantal och vederlag 13 tunnor 30 kappar.
Staden och landsförsamlingen hade 1856 fast folkskola med examinerad lärare, som undervisade 35 gossar och 39 flickor, medan 15 gossar undervisades i allmänt läroverk, 3 gossar och 10 flickor hade enskild undervisning, 40 gossar och 50 flickor undervisades i hemmet samt 7 gossar och 5 flickor saknade undervisning.
Ett rymligt skolhus påbörjades 1840 och fullbordades efter 5 år på stadens bekostnad, sedan det gamla i flera år varit bofälligt och o-dugligt.
Rådhuset uppbyggdes 1813, och vid samma tid inköptes en tomt med vacker och rymlig åbyggnad af Gudhems och Wilska härader till tingshus.
Derjemte har staden en vacker byggnad, sedan December 1856 upplåten till lasarett för länet; rum finnas der inredda för läkaren och 40 patienter.
Utanför staden ligger Falköpings Jernbansstation och bangård, 4,000 fot från staden, vid foten af den jordvall, af hvilken Mösseberg omgifves.
Stationshuset är af 2:dra klassen.
Falköpings stad, der äfven boktryckeri finnes, har riksdagsnummern 70.
Lite om Historiken om Falköping, som jag sammanställt från olika
Skrifter...(2017-04-12)
Vår stad Falköping är unik med alla sina gånggrifter,som bidrar till stadsbilden.
Dessa är monumentala stenkammargravar (megalitgravar) byggda för över 5000 år sedan under bondestenåldern.
I staden finns även fornlämningar från bronsåldern och järnåldern. Falköping nämns redan på 1100-talet och 1200-talet.
Den medeltida staden växte upp runt S:t Olofs kyrka, som byggdes på 1100-talet.
Falköping var då en liten stad och hade år 1828 bara 450 invånare.
När Västra Stambanan 1858 byggs förbi Falköping och järnvägsstationen Falköping-Ranten (numera Falköpings Central) anläggs 1½ km norr om staden börjar staden växa.
År 1862 byggdes även Södra Stambanan (Jönköpingsbanan) och Falköping fick ytterligare en järnvägsstation,Falköpings Södra, vilken dock lades ned på 1970-talet.
Länslasarettet byggs 1856 och Mössebergs kurort öppnades 1867. Kring kurorten anlades Mössebergsparken och uppe på platåberget Mösseberg byggdes 1902 ett utsiktstorn.
Många och stora torg har vi alltid haft.
Stora Torget, Trätorget/Fisktorget, Köttorget/Bybrunnstorget....
Det finns åtskilliga dokumenterade händelser och förhållande som visar att Falköping inte spelat en helt obetydlig roll under 1100-talet.
I tidernas begynnelse (5-6000 tusen år sedan) måste Falbygden varit populärt,eftersom det av Sveriges ca 330 gånggrifter ligger inte mindre än 240 stycken häromkring.(ca 70% av hela landets)
Tätast hopade inom Falköpings gränser.
Vår kyrka , helgad åt S:t Olof byggdes under denna tid.
År 1292 den 5 februari enligt avlatsbrev av påven Nikolaus IV, blev vår kyrka helgad åt S:t Olof.
Denne var i unga år en norsk Viking,som blev omvänd till kristendomen och gifte sig med Olof Skötkonungs dotter och blev Norges kung 1015,han dog i en drabbning vid Stiklastad den 29 juni 1030 och gravsattes i Nidarosdomen.
Hans främsta attribut var yxan och helgonets popularitet kan ha sina rötter i asatron, som asaguden Tor, handlingskraftig , våldsam och bullrig, Tor hade ingen yxa men väl en hammare!
Namnet Falköping,betyder Handels-och marknadsplats på Falan.
Biskop Brynolfs stadga år 1281,talar om :"Falucopongs skiaeppu"(Falköpings skäppa).
Detta var en i Västergötland utgående naturaskatt till kyrkan.
Detta innebar att det fanns en del att hämta här i stán på den tiden.
Detta sädesmått , nämndes fram till 1419.
Kyrkan är väl nästan den enda byggnaden som stått kvar genom åren av skövlingar och bränder !
Danskarna var här på 1500-talet, med plundring och bränder som följd.
Konung Albrecht blev av drottning Margaretha slagen.
Några kulhål finns fortfarande kvar efter danskarnas framfart i Kyrkans dörr. (Tror man)
Eftersom det saknas kulor och vederhäftiga anteckningar i våra kyrkböcker om de verkliga händelserna, är det inte så enkelt att gissa vad som hänt, men det är ngn/några som i vart fall gjort dessa hål..tydligen på båda sidor om Kyrkdörren.
Men eftersom kalibern på dåtidens ammunition ( ca 16-20mm)enligt mig inte stämmer med de hål som finns(12-13mm)så undrar jag hur dessa hål har kommit till..
Vore intressant att få ta del av hur dessa ”skotthål” kommit till!
Finns det några kulor bevarade,finns det vederhäftiga skrifter?
Hur förklarar man kulhålens diameter ?
När hamrades de smidda spikarna in i en del av hålen och varför?
Finns det ngn info i kyrkböckerna?
Har dörren lagats och ändrats så att hålen kommit på olika håll?
Dörren verkar kapad ca 1/2 meter..syns att det varit ett lås lite längre ned på dörrens högra sida..Den satt väl i vapenhuset tidigare och flyttades till kyrkan när vapenhuset revs...
Invånarantalet i staden var på den tiden inte större än att hela befolkningen kunde inrymmas där.
De flesta flydde nog med sina djur , annars var de ju dömda till svält oxå!
De fick väl "varsel",så att de kunde dra sig undan i god tid får man hoppas.
Under 1500-talet var det nog inte så mycket bevänt med staden.
Det mesta flyttades åt Skarahållet till, med konungar och andra potentater.
År 1795 den 15 oktober brann det i vår stads centrum.
År 1796 fanns det enbart 432 invånare i staden (den minsta av Västergötlands städer) och i mitten på 1800-talet ca 800st.
Även vägnätet var mycket dåligt runt Falköping.
Våra grannstäder Skövde och Skara hade däremot mycket goda vägar.
Skara hade t o m förmånen att ha den viktiga E 3:an.
I Falköping fanns det väl inte så många vackra och bra hus att bevara.
Det har varit en del bränder som förstört några.
Det gamla bageriet vid Repslagaregatan och Silfvénska huset i hörnet av Storgatan/Prästgatan ,samt Lövingagården vid Storgatans nedre del är hittills bevarade för eftervärlden.
Även några fattigmansstugor från mitten av 1800-talet vid Hästbacken på Trädgårdsgatans övre del finns kvar.
Det finns ett gammalt gatuparti i staden,som jag tycker borde bevaras för kommande släkten. Det är Rödestensgatan från Nygatan till Repslagaregatan.
Dessa gator såväl som husen,visar hur fattigt folk och några lite mer välbärgade byggde och bodde för ett hundratal år sedan.
Inte förrän vi fick järnvägen och västra stambanan Stockholm-Göteborg år 1858, blev det lite fart på verksamheten i Falköping.
Vi hade dock ett mycket fint Länslasarettet, som vi tyvärr blev av med.
År 2017 har vi inte mindre än fem decentraliserade Centrum och ingen större industriell verksamhet, utöver Kinnarps och Gyllensvaans i Kättilstorp.
Vi har även fått en "Dry Port",som skall ta hand om andras varor.
Under hösten 2017 kommer H&M till Köttorget,som även kommer att få en uppfräschning till det bättre .
Vi får hoppas att denna satsning även bidrar till en ansiktslyftning av Stora Torget...
Vi får väl gilla läget och försöka vara så optimistiskt realistiska vi kan.
Kommunen arbetar för det "Goda Livet."
Kommunens affärsidé/slogan är följande:
"Det är det unika som är intressant
I Falköping lyfter vi fram värden som är unika för vår bygd.
Vi är stolta över vår megalitkultur, goda kommunikationer, det fantastiska platålandskapet och matkulturen på Falbygden.
Det globala samhället.
Cittaslow är ett internationellt nätverk av små städer med en lokal identitet i en global värld.
Vi värnar om lokala råvaror och produkter med hög kvalitet samt arbetar för en hållbar utveckling i balans och harmoni.
- Det goda livet."
Nu skall förhoppningsvis även "Plantis" få ett ansiktslyft!
En ganska så trygg och säker kommun och nu (2017)med ett rikt utbud av olika nationaliteter.
Vi har ett fint Odenområde,med fina idrottsanläggningar och bad.
Mösseberg är en stor tillgång för rekreation på olika sätt.
Vi har numera en fin och nybyggd skola. (Ållebergsgymnasiet )
Det som i dag drar mest, är väl "Osten" på Göteborgsvägen!
Lite om stadsdelarna.
Anneborg är en mindre stadsdel i norra delen av staden.
Bestorp är egentligen två stadsdelar med villabebyggelse i västligaste delen av staden: Södra Bestorp och Norra Bestorp.
Dessa har fått namn efter byn Bestorp, som under medeltiden hade en rundkyrka.
Brogärdet och Dotorp.
Falevi är stadsdelen som förr kallades Stadsmossen.
Här finns idrottsanläggningen Falvi, Falevi industriområde, reningsverket och soptippen.
Gamla stan är en stadsdel med äldre träbebyggelse strax söder om Stora Torget i centrum.
Jättene är stadsdelen längst i norr.
Där ligger Falbygdsklinikerna och sedan 1990-talet även Sjukhuset i Falköping (SiF).
Kyrkerör är stadsdelen mellan centrum och Ranten.
Stadsdelen är uppkallad efter gånggriften Kyrkerör i Planteringsförbundets park.(Plantis)
Även Kyrkerörsskolan ligger där.
Mösseberg är den stadsdel som växte fram mellan Falköpings Central och Mössbergs kurort i slutet av 1800-talet.
Mössebergsparken och Mössebergskyrkan räknas till denna stadsdel.
Ranten är stadsdelen som under senare delen av 1800-talet växte upp kring Falköpings Central en dryg kilometer från det dåvarande Falköping (nutidens centrum).
Tåstorp är en stadsdel med villabebyggelse i östra delen av staden.
Vilhelmsberg är en stadsdel med villabebyggelse i sydöstra delen av staden.
Vilhelmsro är en stadsdel med äldre hyreshus och nyare villabebyggelse söder om Gamla stan.
Västertull utgörs av den västra delen av stadens centrum.
Ursprungligen området kring den västra stadsporten.
Åttagården är en stadsdel i östra delen av staden.
Området har både hyreshus, villor och industrier.
Östertull utgörs av den östra delen av stadens centrum.
Ursprungligen området kring den östra stadsporten.
Där finns även Polishuset.
Några sevärda och uppskattade resmål i Falköping med omnejd.
Mössebergsgården /Sommarhemmet .
Vilhelmsro Bed & Breakfast.
Vandra i Mössebergsparken och titta på alla vackra villor som finns i närheten av Bräcke Diakoni/Kurorten.
Hela Mössebergsområdet med badsjö och fina leder samt skidbackar.
Alphems arboretum, skog och växter i Floby.
Cesarstugan (Bondens år i museet )i närheten av Fornborgen (Tunhem), nordöstra sidan av Mösseberg.
Ekehagens forntidsby, mellan Kinnarp och Åsarp(mot Ulricehamn.
Ekornavallen som ligger mot Skara till via en liten väg som går via Torbjörntorp mot Varnhem.
Göran Löfwings konstcafé och utställning, samma väg som till Ekornavallen/Hornborgarsjön, via Torbjörnorp mot Varnhem.
Nybyggda Naturum vid Hornborgarsjön .
Träleborg/Fornborgen på Mösseberg i närheten av Cesarstugan.
Vrågården med Älgsafari bl.a ,väg mot Skövde.
Ålleberg, segelflyg ,mot Jönköping.
Åsle tå, mot Tidaholm, avfart vid Flygplatsen.
Välkomna till "Nasko", som Falköping även har kallats..
