Av Urban Lundberg Falköping den 11 december 2007
Hoelstad-Lundberg-Gustavsson vid en Justwriter i Oslo Education Center.
Kommunikation.
Människan har alltid försökt förmedla sig. Detta med : röksignaler, ljud, hieroglyfer, runskrift, gåspenna, morse, telex, blindskrift, fax, mms, sms, mail…
(”Av alla människans skapelser är språket den kanske märkligaste”, Lytton Stracey).
Definition.
Skrivmaskin, en i regel med tangenter försedd apparat för alstring av typskrift på papper.
Människan har alltid försökt förmedla sig. Detta med : röksignaler, ljud, hieroglyfer, runskrift, gåspenna, morse, telex, blindskrift, fax, mms, sms, mail…
(”Av alla människans skapelser är språket den kanske märkligaste”, Lytton Stracey).
Definition.
Skrivmaskin, en i regel med tangenter försedd apparat för alstring av typskrift på papper.
En liten historik.
I början var typarmarna nästan helt av trä. (Typografer 1829)
.
År 1833 kom den första med typarmar av metall (Xavier Progrin var det som tillverkade denna maskin, som kom från Frankrike).
I början var typarmarna nästan helt av trä. (Typografer 1829)
.
År 1833 kom den första med typarmar av metall (Xavier Progrin var det som tillverkade denna maskin, som kom från Frankrike).
De första skrivmaskinerna såg dagens ljus ca 1714 (Henry Mills). 1800-talets fantastiska skrivmaskin konstruerades av en dansk som hette Malling-Hansen (till vänster på bild)
Till höger på bild ser vi Sholes och Gliddens typarmsmaskin från 1880.
Remingtonfabriken började sedan producera denna lite då omkonstruerade skrivmaskin.
De mest kända före sekelskiftet var: Smith Premier (1888), Underwood (1898), Bar-Lock (1887), Adler (1898).
Skrivmaskin med inbyggd elektrisk motor kom 1925 (Electromatic).
Till höger på bild ser vi Sholes och Gliddens typarmsmaskin från 1880.
Remingtonfabriken började sedan producera denna lite då omkonstruerade skrivmaskin.
De mest kända före sekelskiftet var: Smith Premier (1888), Underwood (1898), Bar-Lock (1887), Adler (1898).
Skrivmaskin med inbyggd elektrisk motor kom 1925 (Electromatic).
Sverige.
Även Sverige har tillverkat skrivmaskiner. Husqvarnafabriken tillverkade en skrivmaskin 1894 under namnet Sampo.
Henning Hammarlund hade en urfabrik i Svängsta som byggde en skrivmaskin 1886 under namnet Halda (fabriken tillverkade även taxametrar och fickur med samma namn).
Även Sverige har tillverkat skrivmaskiner. Husqvarnafabriken tillverkade en skrivmaskin 1894 under namnet Sampo.
Henning Hammarlund hade en urfabrik i Svängsta som byggde en skrivmaskin 1886 under namnet Halda (fabriken tillverkade även taxametrar och fickur med samma namn).
Halda-fabriken övertogs av AB Åtvidabergs Industrier 1938, skrivmaskinen fick då heta Halda-Norden fram till 1941, då kom Halda 6, som fick en grönaktig färg av Carl Malmsten. (Se bild).
En reseskrivmaskin fick namnet Halda P, 1949.
Halda Cicero kom 1953 fram till 1957 då man lanserade en vikinggrå maskin som fick heta Facit T1, som var formgiven av Sigvard Bernadotte.
Sedan kom T2, T3. Elskrivmaskinen lanserades 1973 och hette Facit 1840, fanns i svart, brunt och orange.
Tillverkningen i Svängsta upphörde 1995.
USA.
En reseskrivmaskin fick namnet Halda P, 1949.
Halda Cicero kom 1953 fram till 1957 då man lanserade en vikinggrå maskin som fick heta Facit T1, som var formgiven av Sigvard Bernadotte.
Sedan kom T2, T3. Elskrivmaskinen lanserades 1973 och hette Facit 1840, fanns i svart, brunt och orange.
Tillverkningen i Svängsta upphörde 1995.
USA.
IBM stod för en nyhet 1947 när de tillverkade sin modell Executive med en varierande bokstavsbredd och utbytbar skrivkula för att få olika typsnitt.
Användningsområden, bläckstråleskrivare.
1969 kom det en bläckstråleskrivare (Videojet 960), den skrev med 250 tecken/sekund.
Tecknen bildades av bläckdroppar, som genererades i ett sprutmunstycke.
Dropparna laddades elektrostatiskt, så att varje tecken bildades av en droppmatris bestående av 9x11 punkter.
Endast de droppar som skall bilda tecknet laddas, de övriga oladdade går tillbaka till bläckreservoaren.
1969 kom det en bläckstråleskrivare (Videojet 960), den skrev med 250 tecken/sekund.
Tecknen bildades av bläckdroppar, som genererades i ett sprutmunstycke.
Dropparna laddades elektrostatiskt, så att varje tecken bildades av en droppmatris bestående av 9x11 punkter.
Endast de droppar som skall bilda tecknet laddas, de övriga oladdade går tillbaka till bläckreservoaren.
Skrivmaskinen Di och Da.
ITT-företaget Standard Telecommunication Laboratoriers i England utvecklade en metod som gjorde det möjligt, att med enbart rösten manövrera en skrivmaskin.
Metoden byggde på två olika röstimpulser, ett kort di och ett långt da.
Tekniken var snarlikt morsealfabetet. En kodifierings –och en dekodifieringsutrustning förvandlade ljudet till manöverimpulser för den elektriska skrivmaskinen.
Systemet var lätt att lära och man kunde komma upp i ca 20 ord per minut. Maskinen blev en värdefull hjälp för bl a handikappade..
Skrivmaskinerna inom dataområdet kom att indelas i fyra grupper: Telex, fjärrskrivare, On och Off-line skrivare.
ITT-företaget Standard Telecommunication Laboratoriers i England utvecklade en metod som gjorde det möjligt, att med enbart rösten manövrera en skrivmaskin.
Metoden byggde på två olika röstimpulser, ett kort di och ett långt da.
Tekniken var snarlikt morsealfabetet. En kodifierings –och en dekodifieringsutrustning förvandlade ljudet till manöverimpulser för den elektriska skrivmaskinen.
Systemet var lätt att lära och man kunde komma upp i ca 20 ord per minut. Maskinen blev en värdefull hjälp för bl a handikappade..
Skrivmaskinerna inom dataområdet kom att indelas i fyra grupper: Telex, fjärrskrivare, On och Off-line skrivare.
TYPOGRAFMASKINEN. (Justowriter)
Hoelstad-Lundberg-Gustavsson vid en Justwriter i Oslo Education Center.Friden-Justowriter användes till att utjämna högermarginalen och sätta texten åt tidningarna via en hålremsa som sedan lästes in av en typografmaskin.
Detta underlättade för typograferna som då slapp att plocka texter för hand i sina ramar etc.
Detta underlättade för typograferna som då slapp att plocka texter för hand i sina ramar etc.
Hålremskopiatorn.
Friden Flexowriter, som hette Commercial Control från början.
Denna maskin kunde omvandla text till 8-kanals stansad hålremsa, som i sin tur kunde användas till standardbrev, offerter, orderrutiner och annat man ville spara och återanvända.
Det gjordes stoppkoder, (hål i kanal ett, två och fyra) för de stycken man ville ha möjlighet att ändra på.
Denna maskin kom till under andra världskriget då försvarsmakten skrev till de tusentals anhöriga, som mist sina söner under kriget.
Det var standardbrev som sparades på hålremsan och som man sedan återanvände och fyllde i på de ställen där namn och datum och annat som behövde ändras.
Friden Flexowriter, som hette Commercial Control från början.
Denna maskin kunde omvandla text till 8-kanals stansad hålremsa, som i sin tur kunde användas till standardbrev, offerter, orderrutiner och annat man ville spara och återanvända.
Det gjordes stoppkoder, (hål i kanal ett, två och fyra) för de stycken man ville ha möjlighet att ändra på.
Denna maskin kom till under andra världskriget då försvarsmakten skrev till de tusentals anhöriga, som mist sina söner under kriget.
Det var standardbrev som sparades på hålremsan och som man sedan återanvände och fyllde i på de ställen där namn och datum och annat som behövde ändras.
Hålremsa till hålkort.
Hoelstad-Lundberg-Henriksson-Almlöf vid en TCTC-anläggning.
Friden-TCPC (Tape-Card -Punsch-Control). (1960-talet).
Denna maskin som bestod av mekanik, rör och relä, omvandlade 8-kanals hålremsa till 80-kolumners hålkort.
Sedan läste en kortläsare av dem för att överföra information till 800 bpi (byte per inch) =(1 byte=1024 tecken per tum).
Magnetband som var stora rullband,liknande videoband, som sedan bearbetades i en dator.
Denna maskin som bestod av mekanik, rör och relä, omvandlade 8-kanals hålremsa till 80-kolumners hålkort.
Sedan läste en kortläsare av dem för att överföra information till 800 bpi (byte per inch) =(1 byte=1024 tecken per tum).
Magnetband som var stora rullband,liknande videoband, som sedan bearbetades i en dator.
Skriva direkt på magnetband.
MDS 1401 (Mohawk Dara Sience), (1970.talet).
Med denna maskin som bestod av relä och mekanik, kunde man skriva in data direkt på 800bpi magnetbanden.
MDS 1401 (Mohawk Dara Sience), (1970.talet).
Med denna maskin som bestod av relä och mekanik, kunde man skriva in data direkt på 800bpi magnetbanden.
Floppy disc.
IBM och MDS kom sedan med Floppy-Disc där man skrev in data på skivor liknande dagens CD-skivor.
Det fanns Dual arbetsplats där två satt mitt emot varandra, eller ”flerarbetsplatser” som var kopplade till en dator.
IBM och MDS kom sedan med Floppy-Disc där man skrev in data på skivor liknande dagens CD-skivor.
Det fanns Dual arbetsplats där två satt mitt emot varandra, eller ”flerarbetsplatser” som var kopplade till en dator.
Urban Lundberg vid Computyper CTB, för inspektion på Serviceverkstaden i Jönköping 1960-talet-
Friden CTB; CTS, 6010.
Detta var maskiner som kunde fakturera och skriva order.
Maskinerna bestod av en elskrivmaskin, med eller utan hålremsa, som var kopplad till två solenoidstyrda mekaniska kalkylatorer med släpskor på räknehjulen.
Skrivmaskinen hade aktuatorer på baksida av vagnen som utlöstes via microbrytare var i skrivfältet man befann sig, antal ggr pris, textfält, brutto, rabatt och nettofält.
Räknemaskinerna skickade resultatet via steppingswitchar och relä vidare till skrivmaskinen som via seekers ryckte i rätt tangenter som då skrev ut resultatet.
Det var ganska imponerande att detta fungerade med all den mekanik och elektromekanik som var inblandad.
Detta var maskiner som kunde fakturera och skriva order.
Maskinerna bestod av en elskrivmaskin, med eller utan hålremsa, som var kopplad till två solenoidstyrda mekaniska kalkylatorer med släpskor på räknehjulen.
Skrivmaskinen hade aktuatorer på baksida av vagnen som utlöstes via microbrytare var i skrivfältet man befann sig, antal ggr pris, textfält, brutto, rabatt och nettofält.
Räknemaskinerna skickade resultatet via steppingswitchar och relä vidare till skrivmaskinen som via seekers ryckte i rätt tangenter som då skrev ut resultatet.
Det var ganska imponerande att detta fungerade med all den mekanik och elektromekanik som var inblandad.
Det var ganska intressanta och spännande reparationsuppdrag på den tiden!
Skrivmaskinen och datorerna.
Urban Lundberg sittande vid konsolpanelen, framför en D-22 i Linköping tidigt 1960-tal.
Här ses en D 22, som tillverkades av DATASAAB i Linköping.
(1970). Stora radskrivare som skrev "lakan" med mer än 1200 rader per minut var kopplade till dessa anläggningar.
Finansministrarna Gunnar Sträng och Myrvold från Norge informerades av mig om Nordiska Terminalprojektet. (NTP).
De fick skriva in sig och testa, men Gunnar Sträng ville inte ha det kontantlösa samhället, han tog upp sin plånbok med konserveringsring av gummi på och visade var han ville ha sina pengar.
Han hade nog både livrem och hängslen!
Så hämtas information om detta från en dator någon annanstans i världen, inte dåligt!
Vi kommer allt närmare det som kallas för artificiell intelligens!
De fick skriva in sig och testa, men Gunnar Sträng ville inte ha det kontantlösa samhället, han tog upp sin plånbok med konserveringsring av gummi på och visade var han ville ha sina pengar.
Han hade nog både livrem och hängslen!
NUTID.
I dag har vi helt andra möjligheter via vår skrivmaskin.
Nu kan vi styra datorn med hjälp av klickningar på symboler.
Tack vare att den blev kombinerad med musen som pekdonet kallas.
Skrivmaskinen talar om för datorn genom det binära systemet som består av ettor och nollor vad som skall skrivas, ett A känner datorn igen som 110 001.
(När hålremsan fanns, innebar ett A, hål i kanal ett, fem och sex.)
(Remsan lästes av med pinnar eller fotoceller som omvandlade ljus eller kontakter, till elektriska impulser).
Nu finns det helt andra möjligheter, vi kan sätta tidningar, göra konstruktionsritningar, rita bostäder, bygga och köra på vägarna, göra illustrationer mm/mm.
Vi behöver inte längre bekymra oss om att stava rätt, eller att kunna satslära.
Skrivmaskinen klarar det mesta på olika språk.
Vi lagrar data på disketter, CD, usb-minne och hårddiskar.
Via modem ADSL och webb-camera kan vi nu chatta och blogga med hela världen.
Utskrifter sker idag på skrivare som både kan: skanna, skriva texter, eller framkalla bilder, kopiera och faxa med svart eller i färgutskrift.
Allt detta med samma skrivmaskin.
I dag har vi helt andra möjligheter via vår skrivmaskin.
Nu kan vi styra datorn med hjälp av klickningar på symboler.
Tack vare att den blev kombinerad med musen som pekdonet kallas.
Skrivmaskinen talar om för datorn genom det binära systemet som består av ettor och nollor vad som skall skrivas, ett A känner datorn igen som 110 001.
(När hålremsan fanns, innebar ett A, hål i kanal ett, fem och sex.)
(Remsan lästes av med pinnar eller fotoceller som omvandlade ljus eller kontakter, till elektriska impulser).
Nu finns det helt andra möjligheter, vi kan sätta tidningar, göra konstruktionsritningar, rita bostäder, bygga och köra på vägarna, göra illustrationer mm/mm.
Vi behöver inte längre bekymra oss om att stava rätt, eller att kunna satslära.
Skrivmaskinen klarar det mesta på olika språk.
Vi lagrar data på disketter, CD, usb-minne och hårddiskar.
Via modem ADSL och webb-camera kan vi nu chatta och blogga med hela världen.
Utskrifter sker idag på skrivare som både kan: skanna, skriva texter, eller framkalla bilder, kopiera och faxa med svart eller i färgutskrift.
Allt detta med samma skrivmaskin.
FRAMTID.
Jag tror att inom 10-15år pratar och blinkar vi direkt med datorn via någon form av webb-camera.
Det gäller förstås att datorn klarar av västgötska.
”Hej dö! Ja súlle ve´lla be däk ôm å gära mé en tjänst”!
Datorn frågar: su´lle? Menar du skulle? Vid ok, svara Ja!
Ja, så kanske det skulle bli!
Hypertext kan nog bli framtidens sökmetod, många multimediaprogram bygger på detta idag.
Vi kan slå på de ord vi önskar oavsett i vilken ordning de kommer i listan.
www (world wide webb) använder hypertext genom att man klickar på ett ord i Googles t ex.
Jag tror att inom 10-15år pratar och blinkar vi direkt med datorn via någon form av webb-camera.
Det gäller förstås att datorn klarar av västgötska.
”Hej dö! Ja súlle ve´lla be däk ôm å gära mé en tjänst”!
Datorn frågar: su´lle? Menar du skulle? Vid ok, svara Ja!
Ja, så kanske det skulle bli!
Hypertext kan nog bli framtidens sökmetod, många multimediaprogram bygger på detta idag.
Vi kan slå på de ord vi önskar oavsett i vilken ordning de kommer i listan.
www (world wide webb) använder hypertext genom att man klickar på ett ord i Googles t ex.
Så hämtas information om detta från en dator någon annanstans i världen, inte dåligt!
Vi kommer allt närmare det som kallas för artificiell intelligens!
Vad jag trodde 1976!
1976, för 31 år sedan siade jag om den här utvecklingen år 2000, när jag höll ett föredrag i Linköping om ”Hjälpa eller stjälpa ned DATA!”
Personnumret-Integritet-AB Svenska databanker-CPR-CFD-Bilregistret-Datorn eller boven-Svenska staten äger osv.....
Jag trodde då att vi skulle sitta framför en informationsvägg, där all yttre kommunikation skulle kunna ske!
Även att vi skulle få brev och tidningar direkt genom väggen.
Det skulle finnas bildtelefon med högtalare.
Kassettdäck för musik, telefon och radio.
Manöverpanel, tangentbordoch en liten hemdator. Det blev nästan så....
Hälsningar/Urban Lundberg
