måndag 28 februari 2011

Arvet efter Olof Palme

ARVET efter Olof Palme

Falköping den 28 februari 2011














Olof Palmes grav (bild Wikipedia)
(död 1986-02-28)

Olof Palme blev socialdemokraternas partiledare hösten 1969. Som partiledare spelade han i en annan division än de idag förekommande partiledarkamraterna.

                                                    Stadsminister Olof Palme (bild Wikipedia)


Skattetrycket i Sverige var ganska lågt fram till 1960. Sedan gick det snabbt ”utför”/uppåt. Under 70-talet genomfördes stora förändringar som fick långsiktig betydelse för hur Sverige ser ut idag. (allt enligt Dagerns Industri).

Arbetsgivaravgifterna var 1970, 11,9% på bruttolönen, 1986 var "skatten" 36,45% - tre gånger högre!

Mervärdesskatten höjdes från 16,3 till 23,5% under samma tid.

Skattetrycket steg från 28 % 1960 till 40 % 1970 och gick till 53 % 1977.

Det var höga: bolagsskatter, tillfälliga vinstskatter, vinstdelningsskatt, samt löntagarfonder.

Marginalskatten blev upp till 87 % på både arbetes – och kapitalinkomster.

Det var höga arvs – och förmögenhetsskatter som minskade värdet av arbete, sparande och företagande.

Det blev en ”Pomperipossa-effekt”!



                                                         Astrid Lindgren (bild Wikipedia)

Bakgrund till Pomperipossa-effekten.

"... en marsmorgon 1976 ringde hon (Astrid Lindgren)till Expressen: - Här talar Astrid Lindgren, före detta socialdemokrat. Jag har skrivit en saga om Pomperipossa som betalar hundratvå procent (102 %) i skatt. Vill du trycka den? –

Ja tack, svarade jag. Vi tryckte.

Det var den 10 mars 1976 och samma dag hade riksdagen ekonomisk debatt. Sven-Erik Sjöberg i Dagens Nyheter tog en bild över axeln på Gunnar Sträng - gamla finansministern - när han satt i kammaren och läste Astrid Lindgrens saga. Man ser på Gunnar Strängs hopbitna nackhår att han tänker att nu går det åt helvete. Det gjorde det också; socialdemokratin förlorade för första gången på fyrtiofyra år - inte för att vanliga svenska medborgare kunde identifiera sig med Astrid Lindgrens miljoninkomster men för att hon konkretiserade ett byråkratiskt småkineseri som otaliga människor, då, hade upplevt på sitt eget sätt Gunnar Sträng/ Astrid Lindgren




                                           (bild Dagens Nyheter)

När Gunnar Sträng hade läst färdigt gick han upp i talarstolen och sa myndigt: - Ja, berätta sagor kan fru Lindgren men räkna kan hon inte. Det var oförsiktigt.

Astrid bara stal hans replik: berätta sagor hade Gunnar Sträng alltid varit duktig på, men räkna hade han inte lärt sig, det vore bättre att de bytte jobb."

Det som förvånar var att politikerna så snabbt och så länge drev utvecklingen i samma förödande riktning. Ny arbetsmarknadslagsstiftning infördes, den offentliga sektorn byggdes ut och inställningen till näringslivet och dess ägare förändrades. Framgångsrika företagare som, Ingvar Kamprad (IKEA),familjen Rausing (Tetra Pak) m fl. kände sig tvingade att lämna landet

Det fanns dock även några positiva händelser: Utbildningsnivån höjdes tack vare att studiemedel infördes. Gymnasier, universitet och högskolor öppnades. Samtidigt nedmonterades den gamla kunskapsskolan och lärarnas status.

1977 infördes särbeskattning, äntligen blev det lönsamt för gifta kvinnor att arbeta och förvärvsfrekvensen steg. 1974 fick vi föräldraförsäkringen. Daghemmen byggdes ut.

Det var bl. a detta som resulterade i mycket kraftiga skattehöjningar.

Tågen gick dock i tid. Men allt var dock inte ”bättre förr”!

Det brutala och otäcka mordet (1986-02-28)på vår dåvarande stadsminister Olof Palme gör det svårt att kommentera och beröra den politiska debatten. Men det är även viktigt att komma ihåg den historiska utvecklingen av vårt samhälle.


Tycker
Urban Lundberg