Marknadsföring av bankterminaler från DATASAAB

Historik
Luxor hade en bildskärm, Facit hade tangentbord och skrivare, DATASAAB hade en minidator D 5! Det var en bra idé att koppla ihop dessa enheter!

Datasaab var först en avdelning inom och senare ett avknoppat företag från Saab som vid skiftet 1950/1960-talet började konstruera datorer som en biprodukt till flygplanstillverkningen. Första steget i denna riktning var undertecknandet av ett avtal i december 1954 med dåvarande Matematikmaskinnämnden (MMN) i Stockholm om tillstånd att bygga en egen kopia i Linköping av BESK, som i färdigt skick 1957 kallades SARA, Saabs Räkneautomat.

Detta var en med elektronrör bestyckad digital dator som utförde hållfasthetsberäkningar för Saab 37 Viggen, medan föregångaren Saab 35 Draken brukar nämnas som det sista flygplanet som helt konstruerades med räknesticka.

Den helt transistoriserade Datasaab D2, som stod färdig 1960, utgjorde prototypen för Datasaabs fortsatta utveckling. Denna följer två grenar, dels styrdatorer som monterades i Saabs militära flygplan och robotar, dels en produktion av civila stordatorer och minidatorer för den kommersiella marknaden. Stordatorerna kallades för den tunga linjen och minidatorerna för den lätta linjen.

Utvecklingen av civila datorer var framgångsrik under 1960- och 1970-talet. I slutet av 60-talet introducerades de första minidatorerna som efterhand försågs med affärsadministrativa program (så kallad back office-funktionalitet) döpta efter nordiska gudar.

Datasaab tillverkade och levererade inom ramen för den lätta linjen i början av 70-talet de första datoriserade bankterminalerna till hela det Nordiska Sparbanksnätet.

Den lätta linjen

Inspirerat av utvecklingen av den tunga linjen och av utvecklingen av flygdatorerna tog Datasaab år 1969 fram minidatorn D5 i nära samarbete med Facit AB. År 1976 var dessa datorer Datasaabs volymprodukt och cirka 12 000 terminaler hade levererats eller var på väg att tillverkas. D5 tillverkades i varianterna D5/10, D5/20, D5/30 samt D80.^]

D5 Datorn

                                     Printer till kassaterminalen

 

 

SIBOL= Sparbankernas INTEGRERADE betalningssystem ON-LINE

 

De första pilotinstallationerna i verklig bankmiljö skedde i april 1972. År 1973 anslöts bankterminaler ON-Line, till sparbankernas centraldator.Totalt installerades mer än 6 000 kassaterminaler i de fyra nordiska länderna. Det erfordrades ca  2 500 minidatorer till detta. Det var ca 1 500 nordiska banker som deltog i denna satsning.

 

I Linköping 1973, inviterades finansministrarna, Gunnar Sträng från Sverige, Myrwold från Norge och Baumsgard från Danmark tillsammans med SAAB´s VD Curt Mileikowsky, DATASAAB´s VD Gunnar Lindström och Viggo Wentzel, samt min chef Per Skugghall (längst till vänster), som tyvärr omkom i en bilolycka  samma år (16.5. 1973)

 

 

Gunnar Sträng, (näst längst till vänster i bild)var inte så förtjust i det "kontantlösa samhället", utan ville handla med kontanter. Hade nog konservring runt plånboken (pengarna var säkrast på detta sätt tyckte han skämtsamt) och både hängslen och bälte! 
Jag står näst längst till höger och håller i demonstrationen.

Här är jag i  Danmark och visar upp vår prototyp. 

Vi var först i världen med vår bankterminal. Med denna prototyp rest jag runt till, Bikuben i Danmark, Andresens Bank i Norge, samt till Kansallis Osake Pankki (KOP) i Finland för att demonstera dess egenskaper.

Vi var även i Wien 1971, för att visa europa vad vi kunde.

 

Här sitter jag nu vid vår terminal och förklarar hur man kan "gå till banken!"

Nu var det dags att ta fram säljhjälpmedel!

Våra konkurrenter var Philips och Nixdorf.

 

 

NTP-projektet och printer 5808

NTP: Nordic Terminal Project

De nordiska Sparbankernas (SPADABs) upphandling av bankterminalsystem i slutet av 1960-talet innebar en tuff utmaning för de leverantörer som ville vara med och offerera. Det var världens första och största kontrakt för distribuerad databehandling som skulle skrivas.

Datasaab hade minidatorsystem under utveckling men inga lämpliga arbetsplatsmoduler. Lösningen blev att Datasaab gick ihop med Facit. Tillsammans vann man SPADAB-kontraktet och levererade systemen till de nordiska sparbankerna. SPADAB var den första av flera upphandlingar. Senare drev den finska banken SCAB världens första och dåvarande största on-line-system med D5.

Att organisera underhållet av tusentals bankterminaler var en verklig utmaning för Datasaab och blev i slutändan både en teknisk och kommersiell succé. Senare utvecklade Datasaab en egen bankboksprinter, 5808, som tillsammans med efterföljaren PR366 (se bilder under E2100) blev en verklig långkörare.

Läs Gunde Schullströms Historik om hur utvecklingsarbetet med printer 5808 avlöpte 1971 - 1973 (pdf-fil).

Splittring och försäljning

Den "tunga linjen" med D22 och D23 fördes 1975 vidare till ett gemensamägt nordiskt bolag, Saab Univac. Amerikanska Sperry Univac (nuvarande Unisys) var majoritetsägare. Saab blev minoritetsägare, men hade röstmajoritet i företagets styrelser.

1978 frigjordes Datasaab från SAAB och slogs samman med Stansaab till Datasaab AB. 1981 tog Ericsson över företaget och Ericsson Information Systems AB (EIS) skapades. Ericsson skulle sedermera sälja denna verksamhet vidare till Nokia i april år 1988, då ingick minidatorsystemen Serie 2000 S20 och S30 med affärsadministrativa program. 1990 sålde Nokia denna verksamhet vidare till ICL som i sin tur köptes av Fujitsu år 2002. Utvecklingspersonalen kom så småningom åter att bli en avdelning av Ericsson.

 

 

Tack för mig!