måndag 5 januari 2015

Falköping historisk information



Falköping historik information.

Falköping från Mösseberg

Land  Sverige
Landskap Västergötland
Län Västra Götalands län
Kommun Falköpings kommun
Församling Falköpings församling
Mössebergs församling
Koordinater 58°10′9″N 13°33′22″Ö

Falköping är en tätort i Västergötland och centralort i Falköpings kommun, Västra Götalands län, belägen på Falbygden mellan platåbergen Mössebergoch Ålleberg. Namnet Falköping betyder köpingen på falan, där fala är ett gammalt ord för öppen skoglös terräng.
Falköping och Falbygden har varit brukad av bönder sedan bondestenåldern. Kvar från forntiden finns en stor mängd gånggrifter som inslag i stadsbilden. Falköping är byggt där flera landsvägar möts, och har sedan medeltiden varit en handelsplats för främst kreatur. Stadens utsatta läge har gjort att den plundrats och bränts av danska trupper vid två tillfällen under 1500-talet.
Falköping var länge en av Västergötlands minsta städer, men fick ett kraftigt uppsving i mitten på 1800-talet när flera järnvägar drogs förbi tätorten och bildade en järnvägsknut. Jordbruket har alltid varit viktigt för Falköping, och i tätorten finns Falköpings Mejeri med en betydande mejeriproduktion.
Innehåll 
1 Historia
1.1 Förhistorisk tid
1.2 Medeltid
1.3 Linnés Västgötaresa
1.4 1850-talet - staden expanderar
1.5 Administrativa tillhörigheter
1.6 Befolkningsutveckling
2 Stadsbild
2.1 Kyrkor
2.2 Belysning
3 Geologi
3.1 Berggrund
3.2 Vatten
3.3 Sjöar
3.4 Dricksvatten
4 Kommunikationer
5 Näringsliv
5.1 År 1850-1900
5.2 1900-talet
6 Utbildning
7 Kultur
8 Nöjesliv och övernattning
9 Sport
9.1 Klubbar & föreningar
10 Kända personer med anknytning till Falköping
11 Referenser
11.1 Noter
11.2 Tryckta källor
12 Externa länkar

Historia
Förhistorisk tid.
Staden ligger i en kuperad del av Västergötland mellan de två platåbergen Ålleberg och Mösseberg. Platsen har varit bebodd sedan slutet av istiden och brukad av boskapsskötande människor de senaste 6 000 åren, vilket medfört förekomsten av ett stort antal fornlämningar. Stenåldern dominerar med 1 dös från c:a 3400 f.Kr. och 28 gånggrifter från cirka 3300 f.Kr. samt ett flertal hällkistor från tiden 2400-1500 f.Kr. Falköping är Europas enda stad med denna mängd av megalitgravar som synliga inslag i gatubilden. I parker, gatukorsningar och på villatomter finns ett flertal monumentala gånggrifter med stora stenkammare.
Från bronsåldern finns enstaka bronsföremål är kända från trakten, liksom hällristningar, där Ranes sten är utmärkande genom sina skålgropar som omgärdar av en cirkelrund ränna längs kanten på ovansidan. Detta stenblock är numera placerat i Planteringsförbundets park (Plantis), strax intill gånggriften Kyrkerör.
Några enstaka järnåldersgravar men inga gravfält förekommer inne i staden och till denna grupp bör sannolikt även tingshögen räknas.
Falköpings historia från bondestenålder till järnålder

Hjelmarsrörs gånggrift (RAÄ Falköping 3:1) besöktes av Linné år 1746. Utgrävd 1868 av Bror Emil Hildebrand och 1994 av Anders Stinnholm.

Ceremoniell rakkniv från bronsåldern funnen i gånggriften Firse sten vid utgrävningar 2008.

Medeltid
De äldsta skriftliga källorna där Falköping nämns är Rimbegla (1100-talet) och en stadga till Västgötalagen (1281).
I Rimbegla uppges att Falköping höll fredagsting en gång om året. Normalt hölls ting på andra dagar än fredagar. 
Orsaken till att tinget hölls en fredag tros vara en hednisk kvarleva. 
Gudinnan Frigg var särskilt aktad i Falköpingstrakten och i Friggeråker norr om stadskärnan fanns tidigare, att döma av ortnamnets betydelse, en gammal hednisk kultplats tillägnad gudinnan Frigg.
Bland de många medeltida stavningarna av namnet finns Phalokopia (1331) och Ffallaköpwngh (1502). 
Den moderna stavningen hittas tidigast 1528. 
På latin kallas staden Falcopia och tillhörande adjektiv är Falcopensis. 
På 1200-talet omtalas även Faluköpungs skäppa, vilket var en särskild kyrkoskatt.
Stadens kyrka S:t Olof är från 1100-talet och anses vara av riksintresse.
Slaget vid Åsle ägde rum 1389, troligen någonstans i stadens närhet i riktning mot den södra delen av Åsle mosse. 
Staden brändes ner av danska trupper vid åtminstone två tillfällen. Detta skedde under ledning av Otto Krumpen år 1520 och av Daniel Rantzau år 1566. Skotthål från danska truppers beskjutning finns fortfarande kvar i den södra porten till S:t Olofs kyrka. År 1560, strax före nordiska sjuårskriget, uppskattades Falköpings befolkning till 225 personer. År 1571, efter det att staden plundrats och bränts, uppskattas invånarantalet ha sjunkit till ca 100 personer.
Tillförlitliga befolkningstal från medeltiden finns inte att tillgå. 
Bo V:son Lundqvist uppskattar att det bebodde 150 - 200 personer i Falköping under 1400-talet, men den permanenta befolkningen kan, i synnerhet i dåliga tider, ha varit färre än 100 personer.

Falköpings historia från medeltiden

Linnés Västgötaresa.

Falköping 50 år före Linné. En modern avritning av Sven Broddessons karta över staden från 1696.Carl von Linné besökte Falköping under sin Västgötaresa (1746).Han finner staden vara 400 steg lång och 200 steg bred och bestå av mestadels envånings trähus. 
Torget stegar han till 140 stegs längd och 66 stegs bredd. Linné konstaterar att torget är stort i förhållande till staden. Linné finner Falbygden helt utan träd och buskar. 
Byborna berättar att timmer måste transporteras från avlägsna skogar, och därför var dyrt. Att plantera buskar eller träd sågs som lönlöst, eftersom man inte kunde förhindra okynnesavverkning. 
Linné besöker gånggriften Hjelmarsrör som vid denna tid låg strax utanför stadskärnan.
År 1769 eldhärjades staden, drygt 200 år efter danskens härjningar under Nordiska sjuårskriget, och 2/3 av bebyggelsen brann ned. Orsaken till branden kunde inte fastställas utan betraktades som en olyckshändelse.

1850-talet - staden expanderar
År 1856 byggs ett länslasarett, Sjukhuset i Falköping,som komplement till lasarettet i Mariestad från 1762. Två år senare (1858) dras västra stambanan förbi Falköping. Fyra år senare (1862) ansluts Södra stambanan (nuvarande Jönköpingsbanan) och Falköping har blivit en järnvägsknut. Staden blev också slutstation för Västra Centralbanan. Stationen anläggs på Ranten 1,5 km norr om staden och en väg byggs mellan Ranten och Falköpings stadskärna. 
Längs med vägen planterades en allé med träd. Kanske var det den stora bristen på träd på Falbygden som fick staden att plantera allén. Trädplanteringar och alléer har ända sedan dess varit ett karaktärsdrag för staden.
År 1867 öppnade en vattenkuranstalt på Mössebergs östsluttning ca 1 km från järnvägsstationen. 
Det strategiska läget nära järnvägsstationen och Mössebergs klara luft och rena källvatten ansågs viktiga. En stockholmare med krämpor kunde avresa på morgonen och vara på Mössebergs kurort på eftermiddagen. Runt kurorten anlades en stor park och ett antal villor. På Mössebergs platå byggdes ett utsiktstorn (1902) som blev ett tydligt landmärke.

År 1828 beboddes Falköping av 450 personer, 46 hästar, 46 oxar, 89 kor, 31 ungboskap, 122 får och 50 svin. År 1850 bodde 688 personer i Falköping. År 1900 hade antalet ökat till 3 135 personer. Den lilla handelsplatsen som blev till i en vägkorsning, ökade nu i storlek tack vare järnvägsknuten strax norr om staden.

Falköping-Rantens gamla stationshus byggs 1858.
Karta över Falköping och Ranten 1910.
Mössebergs kurort.
Administrativa tillhörigheter
Falköpings stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun med delar av bebyggelsen i områdena närmast väster och öster därom i Falköpings västra socken/landskommun och Falköpings östra socken/landskommun. 1935 införlivades Falköpings västra socken i stadskommunen medan Falköpings östra landskommun 1952 uppgick i Vartofta landskommun. Stadskommunen utökades 1952 med Friggeråkers socken/landskommun varefter bebyggelsen bara upptog en mindre del av kommunens yta. 1971 uppgick Falköpings stad i Falköpings kommun och orten är sedan dess centralort i kommunen.
Orten hörde före 1983 till Falköpings stadsförsamling med delar i Falköpings landsförsamling, vilka slogs samman 1983 till Falköpings församling. från 2010 ligger även delar i den då bildade Mössebergs församling.
Orten ingick till 1954 i domkretsen för Falköpings rådhusrätt, för att därefter till 1971 ingå i Vartofta och Frökinds tingslag. Från 1971 till 2001 ingick Falköping i Falköpings tingsrätts domsaga, från 2001 till 2009 i Skövde tingsrätts domsaga och den ingår från 2009 i Skaraborgs tingsrätts domsaga.

Stora torget med fontänen Venus i badetsom är skapad av konstnären Ansgar Almquist. Fontänen kallas i folkmun för Malta-Johanna.

Storgatan byggdes (1985) om till gågata. Det var en del i kommunens satsning att snygga upp staden enligt Bevarandeplanen.

Repslagaregatan i Gamla stan. I kvarteret finns många ryggåsstugor från 1800-talet bevarade.

Medborgarplatsen med Stadsteatern och Hotell Falköping. Den lite udda skulpturen Nerthus Moriens är gjord av skulptören Palle Pernevi.

Befolkningsutveckling
Antalet invånare i Falköpings stad (1619 - 1965)

(Källor:1619-1700 (uppskattade värden), 1766-1860, 1870-1925,1940,1965,
Befolkningsutvecklingen i Falköping 1960–2010
År Folkmängd Areal (ha)
1960. 13 977
1965. 15 586
1970. 15 681
1975. 15 126
1980. 14 478
1990. 15 336 795
1995. 15 655 831
2000. 15 369 830
2005. 15 821 836
2010. 16 350 854

Stadsbild

Stadens centrum var ursprungligen kring Stora torget och Köttorget, där byns enda brunn låg. Stora torgets långsidor är idag bebyggda med hus från slutet av 1800-talet. Längs kortsidorna står moderna byggnader från 1960- och 1970-talet. Mitt på torget står sedan 1931 en fontän med smeknamnet Malta-Johanna. 
Söder om Stora torget ligger Gamla stan – ett kvarter med mindre hus från 1800-talet. 
Väster om den gamla stadskärnan ligger Sankt Olofs kyrka från 1100-talet.
Stadsdelen Ranten har bebyggelse som växt fram kring järnvägen. Området har därigenom exploaterats hårt under de senaste 150 åren.
I området finns järnvägsstationen, järnvägshotellet, lokstallar och mindre bostadshus. Tidigare var Ranten en större gård, vars boningshus ännu finns kvar mellan järnvägen, Scheelegatan och Rangatan.
Den 1,4 km långa vägen mellan Falköping och Ranten heter Sankt Olofsgatan och bebyggdes kring år 1900. Tidigare gick gatan under namnen Rantavägen och Järnvägsgatan, men fick 1923 namnet S:t Olofsgatan. Det folkliga namnet på gatan är Ströget. Sankt Olofsgatan är bebyggd med två- och trevåningshus, en folkskola Centralskolan (1903), Planteringsförbundets park (Plantis) och det gamla länssjukhuset (1856). 
På 1880-talet byggdes Forss hattfabrik och Haglunds rullgardinsfabrik strax norr om Sankt Olofs kyrka. 
År 2009 rensades fabriksområdet upp och omvandlades till bostäder.
Under 1930-talet och framåt började staden breda ut sig. Det byggdes mest villor och mindre flerbostadshus. Jordbruket har alltid varit viktigt för Falköping. 
Flera stora spannmålssilos i betong sticker upp längs järnvägen. Dessa har tappat i betydelse då bönderna själva skaffat lagrings- och torkanläggningar. Stationshuset, Falköping Ranten, från 1935 är ett av landets främsta funktionalistiska byggnadsminnesmärken, och Sveriges enda järnvägsstation som är K-märkt.
Före 1943 var Falköping en villastad. I slutet av andra världskriget påbörjades såsom i många andra städer en utbyggnad av flerbostadshus och bilismen främjades. Flerbostadshus av betong byggdes på löpande band. I kvarteren kring Stora torget byggdes Epa- och Domusvaruhus. Rådhuset från 1911 revs och ersattes med en tegelbyggnad som föll få människor i smaken. 
Alla stadens torg omvandlades till parkeringsplatser med p-automater och den gamla belysningen ersattes med fasadmonterade bygglampor.
År 1984 hade förfulningen gått för långt och kommunfullmäktige antog enhälligt Bevarandeplanen.
Planen innebär att byggnader och miljöer ska bevaras för framtiden. 
Bilparkeringen på Stora torget togs bort, den moderna belysningen ersattes med stolpar och armaturer av äldre snitt och en gågata skapades.
Kyrkor
I Falköping har Svenska kyrkan tre kyrkor: S:t Olofskyrka (1100-talet), Mössebergs kyrka (1960) och Fredriksbergs kyrka(1975). I Bestorp finns ruinen från en medeltida kyrka, som numera inte är synlig. I söder finns stadens kyrkogård och ett begravningskapell - Uppståndelsens kapell
Falköping ligger i utkanten av bibelbältet och har två större trossamfund, Pingstkyrkan och Missionskyrkan. Missionskyrkan i Falköping har ca 300 medlemmar. Förutom den kyrkliga verksamheten driver de församlingshemmet Mössebergsgården och förskolan Utsikten.
Pingstkyrkan i Falköping etablerade sig 1919 och har ca 650 medlemmar.
Förutom den kyrkliga verksamheten driver församlingen en secondhandbutik med fik och förskolan växthuset. Sedan 2012 återfinns församlingen i nya lokaler som köptes in och byggdes om till en ny kyrka. Den nya kyrkan inrymmer möteslokaler, idrottssal, barnriket med spel och leklokaler, restaurangkök med bakavdelning, serveringslokal och secondhandbutik.

Belysning
I början av 1860-talet lystes Stora torget och Storgatan upp av 12 rovoljelampor.
Övriga gator och gränder saknade belysning och var beckmörka efter mörkrets inbrott.
År 1866 byggdes ett gasverk som försåg både Falköping och Ranten med belysningsgas. Antalet gatlampor ökade från 12 st på 1860-talet till 64 st 1906.
År 1904 startade Falköpings Elektriska Aktiebolag. Bolaget försåg Falköping med ström från Baltak vid Tidan.[Strömförsörjningen varierade kraftigt med nederbörd och årstid, och 1910 påbörjades arbetet med att förse Falköping med ström från Olidans kraftverk. År 1920 upphörde användningen av gasbelysning helt och ersattes med elektrisk belysning.Den billiga elektriciteten och den dåliga koltillgången under första världskriget släckte gasbelysningen för gott.

Gatubelysningen i Falköping år 2010.
Geologi
Berggrund
I Västergötland används ibland minnesfrasen USA kl 3. Frasen står för begynnelsebokstäverna i Västergötlands berggrund: Urberg, sandsten, alunskiffer, kalksten, lerskiffer och trapp (diabas).
Falköping ligger mestadels på kalkberg. I staden ligger flera nedlagda gamla kalkbrott och många kyrkor, murar och äldre husgrunder är byggda av lokal kalksten. I ett av stadens större kalkbrott har ett badhus med utomhusbad, Odenbadet (1967) byggts.
Kalken från berggrunden lakas sakta ur och hamnar i grund- och ytvattnet.
Alunskiffern som ligger under kalkberget är uranhaltig. När uranet sönderfaller bildas radon som läcker igenom det porösa kalkberget. Radonen kan sedan hamna i oventilerade källare och i brunnsvatten. På 1950- och 1960-talet byggdes många hus av blåbetong. De flesta husen i Falköping har fått radonhalterna uppmätta och, då halterna varit höga, tvingats åtgärda problemet.

Vatten
Under stenåldern bestod Falbygden av betesmarker med små sjöar och vattendrag. Under bronsåldern och även järnåldern växte sjöarna igen och blev mossar. Efter medeltiden började man successivt dika ut sjöar och vattendrag för att ge plats åt det expanderande jordbruket. Stora arealer odlad mark runt Falköping, framför allt söder om staden, består av före utdikningarna oanvändbara kärr och mossar.

Sjöar
Hulesjön är stadens enda sjö strax väster om staden. Sjön var en populär badsjö fram till 1890 då Falköpings avlopp leddes ut i sjön. På Mösseberg ligger en liten anlagd sjö, Skogssjön eller Pankasjön. Där finns en populär badplats med bryggor och omklädningsrum.
Sjöns vatten kommer från mossmarkerna Gröne mad och är rent, men påstås ibland vara brunfärgat. Från sjön rinner Eskebäcken ned för Mössebergs östsida, genom stadsdelen Bestorp och till sist ut i Lidan. 
Strax öster om staden finns även Agnestadsjön, som dock är anlagd i modern tid.

Dricksvatten
Falköping ligger där tre härader möts (Vartofta, Vilske och Gudhem samt drygt en mil söderut även Frökinds härad). I mötespunkten fanns byns enda brunn – där vatten vevades upp i en spann. I anslutning till Bybrunnen antas det att det kan ha legat en hednisk kultplats. Idag är brunnen igengrävd och låg där Köttorget nu ligger.
I stadens utkant rann Ellet, en bäck som användes för tvätt och vattning av kreatur
Falköping har sedan 1700-talet haft vattenbrist. Falköpings höga läge har gjort att brunnarna sinat under varma och torra somrar.[ Ända sedan 1800-talet har man försökt hitta nya vattentäkter. Dricksvattnet var kalkhaltigt (13 °dH), och hade en bismak av humusämnen. Under varma dagar kunde vattnet ge upphov till magsjuka.
Sedan 1959 får Falköping sitt vatten från Vättern.
Vattenledningen var ett samarbete mellan Falköpings, Skara och Skövde städer för att leverera mjukt vatten (3 °dH). De gamla vattenkällorna används som reservvattentäkt. Flera av stadens gamla vattentäkter är nu oanvändbara då de förgiftats av ogräsmedlet 2,6-diklorbensonitril (Totex strö).

Kommunikationer

Falköpings flygplats.
Den första busslinjen gick mellan Stora torget och Mössebergsparken år 1910. Idag trafikerar fyra biogasbussar lika många busslinjer. 
Tre av busslinjerna utgår från stadens gamla stadskärna och en från järnvägsstationen[35]
Falköping är en järnvägsknut och har gott om förbindelser med andra orter. Här möts Västra stambanan och Jönköpingsbanan. Tidigare, men idag nedlagda, järnvägar gick till Ulricehamn (Västra centralbanan, 1906-1986)[36] och Uddagården (godsbanan Falköping–Uddagårdens Järnväg, 1887-1981). På den senare ligger rälsen mestadels kvar, medan den förra har gjorts om till cykelväg.
Falköpings flygplats invigdes 1985 och är 1 300 m lång. Flygplatsen byggdes av Falköpings kommun för att tillmötesgå Kinnarps kontorsmöblers önskemål om att ha ett närbeläget flygfält för sitt affärsflyg.
Flygplatsen ligger endast några hundra meter från Sikagårdens industriområde i utkanten av Falköping. På flygplatsen bedriver Falbygdens flygklubb sin verksamhet. Flygklubben ordnar utbildning för segelflygcertifikat och motorflygcertifikat (JAR-PPL).
De två cykellederna Västgötaleden och Sverigeleden går genom respektive förbi staden. Den 40 km långa vandringsleden Pilgrimsleden går mellan Falköping (Sankt Olofs kyrka) - Gudhem (Gudhems klosterruin) - Broddetorp - Varnhem (Varnhems kloster), vars sträckning i huvudsak följer den forntida vägen.

Näringsliv

Forss hattfabrik kom till kring sekelskiftet 1900.
Under första halvan av 1800-talet gick livet i Falköping sin egen lunk. Jordbruk och hantverk var den dominerande sysselsättningen. Några dagar om året bröts lugnet av marknadsdagar. Varor och tusentals kreatur bytte ägare, och under några dagar mångdubblades stadens invånarantal.När jordbruket effektiviserades under 1800-talet så blev många människor arbetslösa. För att lindra effekterna införde staden beredskapsarbete. Männen fick sysselsättning i stadens stenbrott, medan kvinnorna fick arbeta med linförädlingÅr 1850-1900. 
Under andra halvan av 1800-talet skedde en omsvängning från jordbrukssamhälle till industrisamhälle. Brytpunkten var när skråväsendetavskaffades 1846, och innebar att vemsomhelst fick starta eget företag.
Före industrialismen var livet i staden anpassat efter solens upp och nedgång, och kyrkklockan slog timslag efter soltid. När järnvägen drogs förbi Falköping började järnvägen använda järnvägstid, medan staden fortsatte använda soltid. Järnvägen och staden använde olika tider fram till 1879, då normaltid infördes.
Kring sekelskiftet 1900 hade Falköpings industrier utvecklats från företag med skickliga hantverkare, till hårt tidsstyrda Tayloristiska industrier med outbildad arbetskraft. 
De arbetslösa drängarna och pigorna hade blivit industriarbetare. 
Vid Haglunds rullgardinsfabrik tjöt ångvisslan så det hördes över hela staden för att markera arbetsdagens början.Tidiga industrier i Falköping var Victoria bryggeri (1856-1953),Haglunds rullgardinsfabrik (1885-) och Forss hattfabrik(1880-talet). Samtliga industrier var belägna nordväst om stadskärnan. Den växande penningekonomin gjorde att Sparbanken(1860-)öppnade kontor i en byggnad belägen längs Stora torgets östra kortsida. Tidiga handelsföretag var Norders bokhandel (1854-), Axel Spetz järnhandel (1875-) och klädbutiken Emil Kilander (1877-).1900-taletUnder 1900-talets första hälft etablerar sig guldsmedjan Alton (1928), Falköpings Mejeri (1930-), verkstadsindustrin Arkivator(1940-) och syfabrikerna Svaréns och Ottossons.Efter andra världskriget lyckades få företag etablera sig i Falköping, utan nya företag startade i de mer företagarvänliga kranskommunerna. 
Efter kommunsammanslagningarna på 1970-talet ändras kommunens attityd till företagande, men den stora industrieran var slut. 
För att råda bot på det stagnerade näringslivet startade Falköpings kommun 1981 Scand Point, ett företag för lager och distribution. Företaget var ett misslyckat projekt, som utvecklades till en kommunal skandal, och lades ner 1985.
I Lokalerna huserar numera bland annat Haglunds rullgardinsfabrik.

Utbildning.

I Falköping har man kunnat avlägga studentexamen sedan 1951. Ållebergsgymnasiet har förutom sedvanliga praktiska och studieförberedande utbildningar även restaurangskola och volleybollgymnasium.
I Falköping finns YH-utbildningar som guldsmed och logistikutvecklare.
KulturFalköping har ett stadsbibliotek som haft datoriserad utlåning sedan 1980. 
Stadens teaterscen Stadsteatern ligger på Medborgarplatsen. Teatern är välhållen men har tämligen oansenlig teaterverksamhet.
Cosmorama, stadens enda biograf, drivs av Eurostar. 
På Ranten finns en folkpark som hade sin storhetstid på 1950-, 1960- och 1980-talet.
Stadsmuseet Falbygdens museum ligger i Planteringsförbundets park utmed Ströget (S:t Olofsgatan) och har sedan 1994 en forntidsutställning där bland annat Hallonflickan och kopior av Gerumsmanteln och Ållebergskragen visas. 
På Danska vägen ligger Lennart Magnusson Motorcykelmuseum som ställer ut ca 120 motorcyklar från olika tidsepoker och länder.
Fonus har i anslutning till sin likkistfabrik på Midfalegatan.
Falbygdens Idrottshistoriska Sällskaps museum ligger i Odenhallens lokaler.
Sveriges enda begravningsmuseum.

Nöjesliv och övernattning.

Falköping har ett urval av uteställen med dans och alkoholförsäljning. 
Terrassenoch Dagny's som ligger utmed Ströget är två av stadens mer bekanta nattklubbar. 

Ett årligt återkommande evenemang i Falköping är ett av Europas största bil- och cruisingevent: Nasco Yankees cruising under vilken staden fylls med hundratals raggarbilar.

Chevrolet från 1938 på cruisingen 2013.

Plymouth från 1947 på cruisingen 2010.

Buick från 1949 på cruisingen 2013.
År 1904 startade Falköpings Elektriska Aktiebolag. Bolaget försåg Falköping med ström från Baltak vid Tidan.
Strömförsörjningen varierade kraftigt med nederbörd och årstid, och 1910 påbörjades arbetet med att förse Falköping med ström från Olidans kraftverk. År 1920 upphörde användningen av gasbelysning helt och ersattes med elektrisk belysning.Den billiga elektriciteten och den dåliga koltillgången under första världskriget släckte gasbelysningen för gott.

Cadillac från 1956 på cruisingen 2013.
Edsel från 1958 på cruisingen 2010.
Chrysler från 1960 på cruisingen 2013.

Falköpings stad har vid sidan av sitt ovan beskrivna nattliv åtskilliga matställen. Det finns åtminstone elva pizzerior och flera restauranger som serverar bland annat svensk husmanskost och asiatisk mat.
Falköping har fyra hotell - Rantens hotell, Hotell Falköping, Hotell S:t Olof och Mössebergs kurort. Inget av hotellen har något nöjesutbud utan erbjuder enbart övernattning och förtäring. Tidigare fanns ett hotell - Stora hotellet (1929) - med dans, bar och musik. Det ägdes sedan 1985 av Skanska som emellertid lät hotellet förfalla. Hotellet revs i slutet av år 2009. Hotellet finns med i Jan Jörnmarks bok Övergivna platser.
I Mössebergsparken helt nära Mössebergs kurort ligger ett STF Vandrarhem.

Sport
Mitt i staden ligger fotbolls och friidrottsarenan Odenplan från 1920-talet som renoverades 1987 och senare även år 2008. Den är hemmaarena för fotbollslagen Falköpings KIK, IFK Falköping och Falköpings FK.
Alldeles intill ligger Odenbadet (1967) med 25 m inomhusbassäng och en 50 m utomhusbassäng.
I samma kvarter ligger handbolls- och brottningshallen Odenhallen (1957) och Frejahallen (2000)
Här ligger även tennishallen Oden tennis och dessutom ligger Ungdomens Hus (fritidsgård), som byggdes till under Odenhallens renovering som blev klar våren 2009, i samma byggnad. I anslutning till gymnasiet 500 m öster ut ligger ishallen Odenrinken som är hemmaarena för IFK Falköpings hockeylag Blue riders.Här ligger även en fotbollsplan med konstgräs.
På Mössebergs östsida finns slalombacken Mössebergsbacken med fyra nedfarter som drivs av Falköping alpin.Fallhöjden är ca 74 m. I anslutning till skidbacken finns motionsspår med omklädningsrum, en liten badsjö - Pankasjön och Mössebergs camping (1984).
Klubbar & föreningar.
BK Falan - Badmintonklubb
Falbygdens HSF - Ryttarförening
Falköping Knights - Basketklubb
Falköping United - Fotbollsklubb
Falköpings AIK Friidrott - Friidrottsförening
Falköpings AIK Handboll - Handbollsklubb
Falköpings AIK Orientering - Orienteringsförening
Falköpings AIK Skidor - Skidklubb
Falköpings AIK Slalom - Skidklubb
Falköpings CK - Cykelklubb
Falköpings FIK - Friidrottsförening
Falköpings FK - Fotbollsklubb
Falköpings GK - Golfklubb
Falköpings IBK - Innebandyförening
Falköpings KIK - Fotbollsklubb
Falköpings SS - Simförening
Falköpings TK - Tennisförening
Falköpings VK - Volleybollförening
IFK Falköping - Fotbollsklubb
IFK Falköping BTK- Bordtennisklubb
IFK Falköping IK - Ishockeyklubb
RIG Falköping - Volleybollförening
Västkurd FC - Fotbollsklubb.

Kända personer med anknytning till Falköping
Se även Personer från Falköping

Marianne Ahrne, filmregissör och författare
Johnny Bode, sångare och kompositör
Krister Brandt (pseudonym: Astrid Gogglesworth), författare
Henry "Garvis" Carlsson, fotbollsspelare
Lars Elinderson, riksdagsman
Birgit Friggebo, f.d. bostads- och kulturminister
Olof Lagercrantz, författare och publicist
John Liedholm alias Jönn, diktare, konstnär och fornvän
Johan Macéus programledare TV4
Eddie Meduza, rockmusiker
Mikael Nilsson, fotbollsspelare, VM-brons 1994
Gottfrid Nymberg, direktör och donator
Curt Petersen, sångare, musiker och evangelist i duon Curt & Roland
Bosse Ringholm, f.d. vice statsminister (2004–2006), f.d. finansminister
Ronnie Sandahl, krönikör och författare
Niklas Schiöler, författare, litteraturforskare, fd bordtennisspelare
Jonas Thern, fotbollsspelare, mittfältare, VM-brons 1994
Ivar Tengbom, professor, arkitekt
Anders Wejryd, ärkebiskop emeritus.

Referenser
Noter
^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. Läst 6 maj 2013.
^ Per Persson & Karl-Göran Sjögren, Falbygdens gånggrifter - Del 1 Undersökningar 1985-1998 (2001), s 42
^ Västergötlands äldre historia - Fakta och hypoteser. 1985. Sid. 261. ISBN 91-970452-1-7
^ Bo V:son Lundqvist (1940). Falköping genom tiderna - del I. Sid. 211-212
^ Carl von Linné,Carl Linnæi Wästgötaresa (1928) s 79-99
^ Bo V:son Lundqvist (1940). Falköping genom tiderna - del 2-3. Sid. 180-189
^ Ulla Nordmark (1990). Falköping genom tiderna - del VI. Sid. 196
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ [a b] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. Läst 17 december 2013.
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Falköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ [a b] Anthon Johansson (1965). Falköping genom tiderna - del V. Sid. 196
^ Bo V:son Lundqvist (1940). Falköping genom tiderna - del I. Sid. 73
^ Bo V:son Lundqvist (1940). Falköping genom tiderna - del II-III. Sid. 442-443
^ Harald Wagner (1940). Falköping genom tiderna - del IV. Sid. 110-111
^ Ulla Nordmark (1990). Falköping genom tiderna - del VI. Sid. 10
^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. Läst 13 december 2010.
^ Ulla Nordmark (1990). Falköping genom tiderna - del VI. Sid. 37
^ Ulla Nordmark (1990). Falköping genom tiderna - del VI. Sid. 191
^ Missionskyrkan i Falköping
^ [a b] Ulla Nordmark (1990). Falköping genom tiderna - del VI. Sid. 193-195
^ Mössebergsgårdens hemsida
^ [a b c] Harald Wagner (1940). Falköping genom tiderna - del IV. Sid. 117
^ Harald Wagner (1940). Falköping genom tiderna - del IV. Sid. 120
^ Harald Wagner (1940). Falköping genom tiderna - del IV. Sid. 123,126-127
^ Harald Wagner (1940). Falköping genom tiderna - del IV. Sid. 130-133
^ Harald Wagner (1940). Falköping genom tiderna - del IV. Sid. 122
^ [a b] Ulla Nordmark (1990). Falköping genom tiderna - del VI. Sid. 104
^ Ulla Nordmark (1990). Falköping genom tiderna - del VI. Sid. 107-108
^ Bo V:son Lundqvist (1940). Falköping genom tiderna - del I. Sid. 84
^ Harald Wagnér (1940). Falköping genom tiderna - del IV. Sid. 137
^ Harald Wagner (1940). Falköping genom tiderna - del IV. Sid. 138
^ Harald Wagnér (1940). Falköping genom tiderna - del IV. Sid. 143
^ Anthon Johansson (1965). Falköping genom tiderna - del V. Sid. 167-168
^ Västtrafiks Linje- och hållplatskartor.
^ historiskt.nu
^ Ulla Nordmark (1990). Falköping genom tiderna - del VI. Sid. 62-64
^ Falbygdens FK
^ Björn Bjelke-Holtermann, Marie Hedberg, Lars-Eric Jönsson, Fredrik Landergren (1985). Haglund & söner fabrik i Falköping - En rumslig, social och historisk studie av en industrimiljö. Sid. 21
^ Björn Bjelke-Holtermann, Marie Hedberg, Lars-Eric Jönsson, Fredrik Landergren (1985). Haglund & söner fabrik i Falköping - En rumslig, social och historisk studie av en industrimiljö. Sid. 22
^ Björn Bjelke-Holtermann, Marie Hedberg, Lars-Eric Jönsson, Fredrik Landergren (1985). Haglund & söner fabrik i Falköping - En rumslig, social och historisk studie av en industrimiljö. Sid. 23
^ Åke Schortz (1995). Om öl i allmänhet och Bryggeriet Victoria Falköping i synnerhet. Sid. 3
^ Björn Bjelke-Holtermann, Marie Hedberg, Lars-Eric Jönsson, Fredrik Landergren (1985). Haglund & söner fabrik i Falköping - En rumslig, social och historisk studie av en industrimiljö. Sid. 26
^ Sparbanken i Falköping 1860-1928. 1928
^ Ulla Nordmark (1990). Falköping genom tiderna - del VI. Sid. 137-143
^ Anthon Johansson (1965). Falköping genom tiderna - del V. Sid. 235
^ Lärcenter Falköping
^ MC museet
^ Harald Wagner (1940). Falköping genom tiderna - del IV. Sid. 106
^ Ulla Nordmark (1990). Falköping genom tiderna - del VI. Sid. 109
^ Falköpings FK
^ Falköpings kommun
^ Ulla Nordmark (1990). Falköping genom tiderna - del VI. Sid. 204-205
^ Välkommen till Falköping Alpin!
^ Ulla Nordmark (1990). Falköping genom tiderna - del VI. Sid. 104-111,117
Tryckta källor
Johansson, Anton (1965). Falköping genom tiderna. 5, Falköpings kommunala historia 1940-1964. [Falköping]: [Drätselkammaren].
Linné, Carl von; Beckman, Natanael (1928). Carl Linnæi Wästgötaresa: på riksens högloflige ständers befallning förrättad år 1746 .... Göteborg: Thulin & Ohlson. Libris 886814
Lundqvist, Bo V:son (1940). Falköping genom tiderna. 1, Falköpings historia, 1, Från äldsta tid till omkring år 1620 jämte en förhistorisk inledning. [Falköping]: [Drätselkammaren]. Libris 8206604
Lundqvist, Bo V:son (1946). Falköping genom tiderna. 2-3, Falköpings historia, 2-3, 1620-1865. [Falköping]: [Drätselkammaren]. Libris 8206605
Lundqvist, Bo V:son (1940). Falköping genom tiderna. 4, Falköpings kommunala historia : 1865-1940. [Falköping]: [Drätselkammaren]. Libris 418037
Nordmark, Ulla, red (1990). Falköping genom tiderna. 6, Falköpings kommunala historia 1965-1990. [Falköping]: [Kommunstyr.]. Libris 418039
Nordmark, Ulla (1994). Boken om en kurort - Mösseberg. Stockholm: Norman. Libris 7415109. ISBN 91-536-3985-5
Nordmark, Ulla (1998). Falbygden 1998. ISSN 0347-2833
Persson, Per; Sjögren, Karl-Göran, red (2001). Falbygdens gånggrifter. 

Falköping från Mösseberg. I bakgrunden i öster Ålleberg. Stadens centrum och Sankt Olofs kyrka bakom silon till höger i bild. Järnvägsstationen utanför bildens vänstra kant.
Falköpings kommun i Västra Götalands län
Tätorter
Falköping · Floby · Gudhem · Kinnarp · Kättilstorp · Odensberg · Stenstorp · Torbjörntorp · Vartofta · Åsarp

Småorter
Borgunda · Broddetorp · Knölen-Frödingstorp · Valtorp · Vilske-Kleva · Åsle
Övriga orter
Jäla
Församlingar
Dala-Borgunda-Högstena · Falköping · Floby · Gudhem · Hornborga · Hällestad-Trävattna · Kinneved · Mösseberg ·Slöta-Karleby · Stenstorp · Yllestad · Åsarp · Åslebygden