(Text och bilder från broschyrer,som jag ärvt av min mormor Linnéa Wallin.)
Femtioårsjubileum 1867-1917.
I november 1863 inbjöd man till tecknande av aktier á 50 riksdaler för att åstadkomma: "En väl, någorlunda fullständigt ordnad kallvattenkuranstalt med stilla fridsam riktning till nytta för sjuka och lidande människor, där äfven den fattige och mindre bemedlade skulle finna utväg att blifva vårdad samt af brist på tillgångar icke för hastigt behöfva avbryta behandlingen."
Valet av plats stod mellan Alingsås och Falköping.
Det avgörande för Falköpings del var att:"Vattentillgången där befunnits särdeles ymnig och genom källans belägenhet lätt att utan mekaniska hjälpmedel tillgodogöra sig för inrättningen -- vattnet från S:t Erikskällans renhet mm .mm."
Samt det praktiska läget vid västra och södra stambanornas belägenhet, dess storartade naturskönhet, rika vegetation och lämplighet för att anlägga parker och promenader.
Allt detta framhölls vid Vreten den 27 december 1863 av 18 personers utfärdade inbjudningar.
Den 30 augusti 1864 erhöll man Kgl. Maj:st stadsfästelse av bolagsordningen för Mössebergs Kallvattenkurinrättnings Aktiebolag som sedan när ny bolagsordningen inrättades ändrades till Mössebergs Vattenkuranstalts Aktiebolag.
Den 4 juli 1867 öppnades anstalten för allmänheten.
Det började mycket bra med en beläggning detta flesta år med hela 613,badgäster.
Det var dock stora problem med ekonomin beroende på att byggnationen och driftskostnaderna översteg intäkterna. Man reste land och rike runt för att få in mer pengar.
Man lånade och amorterade.
Dessutom så eldhärjades redan det ståtliga badhuset natten mellan den 5-och 6 september 1871, vilken ödelades helt.
Även tre badbetjänter innebrändes.
Men redan följande sommar,den 14 juni,kunde ett nytt badhus invigas.
Trots bra brandförsäkring så var bolagets ekonomi ganska så svag.
Nytt lån togs och man bytte nu direktion, greve Posse avgick och ersattes med P.August Beckman Sörby från Skövde som hade stora förtjänster och konsoliderade bolagets ekonomi och efterträddes senare av prosten N.M Stenholm fram till från 1874-1898.
Tuberkulos var problematiskt att behandla och många gäster ryggade för denna sjukdom ,varför man tog beslutet att inte behandla denna åkomma i fortsättningen. Beroende på att att gästantalet hade gått ned från 1000 till 600/år.
Nu var det problem att gå upp gästantalet igen och man åkte till Tyskland för att kolla på den"Kneippska badkuren",som inte gav något och nu var man nere i 597 gäster 1897.
Fritiof Odenius blev överläkare i januari 1898 och borgmästare Brummer blev styrelsens ordförande.
Det blev nu omfattande renovering och utbyggnad av verksamheten med nya lån och nya aktier. Badgästantalet ökades från 800 till över 1300 på några år. År 1901 framlades förslag om byggandet av ett större utsiktstorn.Detta blev diskutabelt då det behövdes stora pengar till kurorten och efter en kompromiss.
Man byggde både villan med 33rum för 65 000 kronor och utsiktstornet som blev 33 meter högt för 18 000 kronor, båda var färdiga sommaren 1902.
PR 1906 föreslog aktieägarna att man skulle genom tillbyggnad av de S.k. Nya Villan bygga ett vintersanatorium.
Det blev Rantens Snickerifabrik som fick uppdraget och det blev invigningsfest den 14 november 1907, vilket H.K.H. Prins Gustav Adolf enkom kom ned för att inviga tillsammans med ett 80-tal läkare och framstående personer inbjudits till.
Midsommaren samma år besöktes hertigparet av Västergötland Mösseberg tillsammans med ca 30 000 personer som deltog i "ungdomsmötet."
Några år senare besöktes sanatoriet av H.M.Konungen.
Under de gångna 50 åren har det investerats ca 900 000kronor.
Bolagets aktiekapital var på 150 000kronor och dess skuld på ca190 000kronor.
Man hade haft utdelning 26 ggr med ungefär 6%.
Badgästantalet var under de första 25 åren 19.445 och under de sista 25 åren 25,569 , summa 45 014st. Och antalet sanatoriebesökare under dessa år ca4 000st totalt genom de förflutna åren har ca 49 000 st kurgäster besökt anstalten.
Framförallt har den "Prissnitz'ka behandlingsmetoden använts som bestod AB uppvärmning och avkylning. Man värms upp till ca40 grader och avkylning sker genom kallt källvatten ca 6-7 grader i 10 till 30 sekunder, eller i bassäng 16-22grader i 1-2 minuter.
Det fanns även, "Nauheimerbad" med flytande kolsyra, närmare 1000 vad kunde man erbjuda på en dag, vilket var det största antal någon i Skandinavien kunde prestera.
Sammanfattningsvis var det en glädjande och positiv utveckling anstalten genomlevt under sina första femtio år.
Därför skulle Kurorten förbli sina traditioner trogen genom att inrätta en fridfull och hälsobringande tillflyktsort för dem, som efter sjukdom eller vardagslivets släp och slit söka vederkvickelse , nya krafter och ny hälsa.
Grindstugan vid entré till Mössebergs portar med fru Olivia Sahlgren
(bild från Falb.museums arkiv)
Hon arbetade där "dygnet-runt-öppen" mellan 1912-1946.
Hon höll på till 74 års ålder som "grindmor" och för detta erhöll hon hela 7:- per dygn.
Det var en bestämd dam, som inte släppte in någon utan att de hade erlagt sin "25 öring."
Höjdes senare till 35 öre.
Man kunde även lösa säsongskort.
Det fanns ett staket som följde Lidgatan och vidare förbi utsiktstornet,vilket stängde ut ovälkomna gäster.
Hennes yngste son Eric arbetade som portier på Sanatoriet.
Den 1:a maj klockan 0800 startade "Mössebergarna" sin marsch vid portarna med många intresserade Falköpingsbor ned till "Plantis" för att avsluta med populära vårmelodier.
Ville man inte gå upp till Sanatoriet kunde man åka hästskjuts.
Bussen utgick från "portarna" ned till stationen.
Ville man inte åka med den fanns det även en taxi ned till stán som en man som kallades för "Krona" höll med.
Vattenreservoaren nedanför överläkarevillan
Kanske ngn som undrar vad det lilla "huset" med det låga taket är för ngt..
Kurorten på Mösseberg och S:t Erikskällans användning.Från källan pumpades det vatten till kurorten och överflödet samlades i en mycket stor vattenreservoar nedanför läkarvillan som bestod av en ca 3-4 meter djup bassäng på ca 600kubik vatten användes som reservoar till dricksvatten.20x10x3= ca 600 kubik denna information om "vattnet",lämnades av Peter Hasslekvist , som är verkmästare /fastighetsskötare.(2014-08-14).Finns numera en " ny" elektrisk pump under den gamla i en inlåst bunker som pumpar upp lite vatten till sprinklersystem och annat.Det gamla fina badhuset brann ned natten mellan den 5-6oktober 1871 och tre badbetjänter innebrändes.Då användes bl.a vattenreservoaren i släckningsarbetet.Bifogar en bild från den gamla pumpen och vattenreservoaren nedanför den tidigare överläkarvillan där mina skolkamrater Örjan och Helen Wickström bodde.(Sanatoriet som det hette då).Det finns fler bilder från interiören med vattenfall och kaffepaviljongen,mm.på vår FB-sida..
Finns säkert mer att hämta om vattenförsörjning och annat hos kommunens ansvariga.
Mösseberg är ett av Västergötlands platåberg. Bebyggelsen på stadssidan av berget var nästan obefintlig före 1857. Stadsdelen Mösseberg växte fram på grund av järnvägens ankomst och bildandet av Mössebergs kurort. I utställningen vill vi visa stadsdelen, kurorten och friluftslivet. Här finns föremål, tidningsurklipp och över 100 fotografier. Vi har bl.a. fått låna in saker från Mössebergs kurort, och från Mössebergs musikkår som fyllde 90 år 2009.
Mösseberg
Platåberget Mösseberg tillhör socknarna Falköping, Marka, Gökhem, Vilske-Kleva, Östra Tunhem, Gudhem och Friggeråker. Namnet Mösseberg har inget med mössa att göra men väl med mosse. Det har stavats Myrsubiärg, Mysseberg och Måseberg. På västgötska skulle man skriva Môseberg.
Linné besökte förstås Mösseberg och förvånades över den rika växtligheten i sluttningarna och den karga naturen på platån. Inte förrän på 1800-talets slut planterades platån med barrträd.
På Bestorp fanns flera gårdar. Idag är här villaområde. Namnet påstås från början ha varit Biskopstorp. Bestorp hade även en tå, d.v.s. samlad torpbebyggelse. De flesta torpen är borta men ett par återstår, nu ombyggda. En kyrka ska också ha funnits här.
Danska vägen är den gamla landsvägen mellan Gudhem och Marka. Den sägs vara byggd av danska krigsfångar. En väg tog av norrifrån mot staden, det är den som numera heter Gudhemsvägen. En annan väg, gamla Göteborgsvägen, ledde från Bestorp över mossen till staden. Scheelegatan var också en gammal väg.
På nordvästra sidan om järnvägen fanns förutom Bestorp bara gårdarna Rantens gård, Eriksberg och Fridhem. Järnvägens ankomst och kurortens öppnande ledde till att området mellan Danska Vägen och järnvägen norr om Scheelegatan bebyggdes.
Mössebergs kurort
1864 konstituerades Mössebergs Kallvattenkurinrättnings Aktiebolag. Man ansåg att läget på Mössebergssluttningen var det bästa, skyddat från nordanvinden och med god vattentillgång från källor. 1865 började man bygga. Det första badhuset var mycket stort men brann ned redan 1871, tre badbetjänter innebrändes. 1872 stod det nya huset klart på samma plats men mindre.
Affärerna gick bra under 1870- och 80-talen men sämre på 1890-talet. Man försökte locka med nya behandlingsmetoder samt förbjuda TBC-patienter, eftersom man upptäckt att det var en smittsam sjukdom. Snart steg patientantalet igen.
1902 byggdes Nya Villan och utsiktstornet. Redan 1907 tillbyggdes villan och kallades sedan Vintersanatoriet. Man kunde nu ha helårsöppet. Parken inhägnades och man fick betala avgift för att gå in. Både kungligheter och kändisar var gäster. Som mindre bemedlad med intyg kunde man också få plats.
I början av 1940-talet stängde man vattenkuranstalten och drev endast vintersanatoriet. 1954 tog Falköpings stad över. Badhusets flyglar revs, verandor och kapell försvann. Staketet runt parken togs bort. 1976 tillbyggdes vintersanatoriet och 1979 byggnadsminnesförklarades parken med byggnader. 1983 tog Pingströrelsen över. 1995 tillbyggdes sanatoriet med ett äldreboende.
Företag och butiker
Eriksbergs skofabrik grundandes 1896 av Albin Carlsson. Den brann c:a 1909. Verkmästare Pompeijus tog över efter branden och byggde en ny fabrik på Döbelnsgatan 8. Den blev aktiebolag 1931, övertogs av sönerna 1936. 1941 hade man 45 anställda och tillverkade herrskor. 1966 köptes den upp av Nordlöfs skofabrik i Lerum. Sista tiden låg fabriken på Göteborgsvägen 2. Bland övriga verksamheter kan nämnas mekanisk verkstad vid Lidgatan (Rahbes) och vid Lilla Fridhem (Friggeråkers), trikåfabriken Asta, konditori på Danska vägen (Lindéns), postkontor och flera frisörer.
Förr fanns det ett stort antal livsmedelsbutiker på Mösseberg. Här är ett litet urval: På Döbelnsgatan låg Johansson & Pliths (senare Fagerbergs) filial. På samma gata fanns även charkuteri och Ida Käcks mjölk- och matvaruaffär. I hörnan Banérgatan - Danska vägen fanns Ernst Settergrens filial och en charkuteriaffär. På Banérgatan fanns även ett hembageri.
Stadsdelen Mösseberg och Falköping växer ihop
1917-35 utgjorde bebyggelsen på Mösseberg, Dotorp och Bestorp municipalsamhället Falköpings förstäder. 1935 inkorporerades hela detta område (Falköpings västra socken) med Falköpings stad. Man diskuterade även ett samgående med Friggeråker eftersom kurorten och bebyggelsen norr om den hörde dit. Detta blev av 1952 i och med kommunsammanläggningen.
1937-39 byggdes nya Göteborgsvägen mellan Odengatan och Danska vägen. Norra Bestorp började bebyggas på 1940-talet, Södra Bestorp på 1970-talet. Gårdarna brukades inte längre. Liagården, där många målarkurser hållits, brändes upp av brandkåren. Ridhuset flyttades, likaså koloniområdet.
1956 anslog man pengar till Mössbergsskolans uppförande. 1960 byggdes Mössebergskyrkan. 1961 stod Falbygdens sjukhus färdigt. I samband med detta bebyggdes området Bergsliden med både höghus och villor. 1967 invigdes ålderdomshemmet Ranliden. 1981 kom ett planförslag för Bergsängen som vållade debatt. Det minskades från 70 hus till 55 och genomfördes. Man har nuockså byggt ovanför Mössebergsskolan och på Anneborg.
Fritid och rekreation
Till kurorten hörde promenadvägar i parken och upp till bergsplatån. Här kunde den som orkade också bestiga utsiktstornet.
Vid 1900-talets början åkte både barn och vuxna släde nedför Mössebergsgatan. På svandammarnas is kunde man spela bandy.
1934 föreslogs ett friluftsbad i Bestorp men fullmäktige bordlade ärendet. På Mössebergsplatån finns många möjligheter till motion och friluftsliv. Här finns motionsspår, skidspår, slalombacke m.m. Skogssjön rensades och iordningställdes som badsjö 1960.
Sommarhemmet hade sitt ursprung i Bergströms café nära Bredablick. Det flyttades hit 1920 och drevs sedan av Missionskyrkans ungdomsförbund. Foto från 1951.
1973 byggdes motionscentralen. I flera år genomfördes 24-timmars resp. 6-timmars på skidor. På berget anordnas sedan många år tipspromenader under sommaren. På 1960-talet iordningställdes en camping vid Gläntan nedanför slalombacken. 1983-84 byggdes den nya campingen uppe på platån.
1960-81 fanns parklek i Mössebergsparken. På 1960-talet kom också djurparken till. Det har varit tal om att bygga konferensanläggning på platån, men detta har inte blivit av. Inte heller Lekland Mösseberg blev verklighet.
