söndagen den 13:e januari 2008

Värt att veta om Nysilver

Värt att veta om NYSILVER

Av Urban Lundberg Falköping 2009-02-13

NYSILVER.

Nysilver är en blandning av koppar, nickel och zink. Som då är en legering av de här tre metallerna, med ett överdrag av äkta silver. Det låter bättre och vackrare att säga nysilver och det är ju även mer praktiskt, eller hur?


Gammal kaffekanna i nysilver.


Denna kanna är så sliten, att silverbeläggningen nästan är helt borta. Denna i övrigt vackra kanna skulle man med fördel kunna omförsilvra, så att den skulle återfå sin forna glans!

Gammalt silver - Äkta silver – Nysilver, vad är vad och vad är det man menar?

Gammalt silver, är vad man i dagligt tal man menar med äkta silver, detta beror nog till stor del på att man vill skilja det från nysilver, men gammalt silver kan ju även vara gammalt nysilver eller hur?

Vad finns det då för olika sorters NYSILVER?

Pläter och nysilver är två skilda ting!

Engelsmännen skiljer på Sheffield – Plate och Electro – Plate.

Sheffieldplate är en plätering i ordets egentliga betydelse och electroplate är en silverbeläggning, som tillkommer i ett elektrolytiskt bad.

I Sverige motsvarar detta pläter och nysilver. Några tycker att ”pläter” är finare än nysilver, men det kan vara förvillande.

Dagens nysilver är normalt försilvrade föremål av oädel metall.
Pläter däremot är tillverkad i en helt annan teknik, nämligen valsad plåt på koppar.

Tillverkningen av nysilverbestick, går till på samma sätt som att tillverka äkta matsilver, även vad som gäller försilvringen eftersom även äkta silver försilvras!

Historik
Nysilvrets historia är inte lång. Tekniken kom till på 1700-talet i England. Materialet kallades för pläter, vilket innebar att man "klädde" en kopparplåt med tunna plåtar av silver.

De engelska namnmet för detta är Sheffield Plate.

Gamla pläterföremål värderas högt fortfarande.

Senare började en koppar-nickel-zink legering dyka upp.

En del föremål kom från Kina, där materialet kallades för "Pakfong".

I mitten av 1800-talet intoducerades det galvaniska badet.

Detta innebar att man doppade föremålen i en strömförande lösning för att få en beläggning av äkta silver.

Det så kallade galvaniserade nysilvret blev ganska populärt.

Det var ju lika vackert som det äkta silvret och mycket billigare.

Till utseendet är det ju bara stämplarna som skiljer ett nysilverbestick från ett äkta.

I början av 1800-talet fick plätern konkurrens av en vitaktig legering av koppar, nickel och zink. NYSILVRET hade fötts.

Det som möjliggjorde nysilvrets genombrott, var den galvaniska försilvringen i elektrolytiska bad.
Nysilvermetoden möjliggjorde utformning av hela föremål med fina mönster och reliefer med perfekta och jämna silverytor.

Man kan indela kvalitén på nysilver i tre olika kvalitetsnivåer. Försilvringsgraden anges i my, vilket betyder beläggningens tjocklek i antal gram äkta silver.

Nysilverstämpling.

NS ( står för nysilver) 10-20grams försilvring, ger 4-8 my.
Prima NS och Plate med 40 grams försilvring, ger ca 16 my.
Extra Prima NS 60, med 60 grams försilvring, ger ca 24 my.
Extra Prima NS 90, med 90 grams försilvring, ger ca 36 my.

Det förekommer även importerat nysilver med 150 grams försilvring, vilket ger ca 60 my.

Anmärkning. Antalet gram anger mängden finsilver på en yta av 24 kvadratcentimeter.

KORPUS.

Korpus är en ganska vanlig och populär benämning på vackra saker, som är tillverkade i nysilver. Bägare , vaser och andra vackra prydnadsföremål.

ALPACKA.

Alpacka är en annan benämning på nysilverlegering, som lanserades år 1825 i Wien.
De äldsta föremålen såldes oförsilvrade. Samtidigt slog nysilvret igenom. Under 1840-talet lade man även på silver på ALPACKA som är grundmetallen i nysilver, färgen är silvervit.

STÄMPLING. (se gärna särskild artikel om. Värt att veta om stämplar.)

Stämpling av silver har gamla anor i Sverige.

År 1485 utfärdades den äldsta kända stadgan om kontrollstämpling

Hundra år senare skulle även stadsvapnet vara med.

År 1689 infördes årsbokstaven.

År 1762 tog staten över kontrollen av silvervaror genom kontrollverket och sex år senare infördes en för hela landet gemensam årsbokstavserie.

År 1912 infördes en speciell stämpel för importerade varor och som garanterade att silvret innehöll den förskrivna silverhalten, stämpeln på import bestod av tre kronor i en oval.

Nysilvervaror.

Nysilvervaror har från 1800-talets senare del tillverkarens namn, stadmärke samt NS som står för nysilver.
Det finns även stämplar där det kan stå Extra prima Alpacca.
I England stämplade man EPNS= Electro-plated-nickel-silver med varje bokstav i sin egen ram.

De svenska nysilvervarorna försågs med kontrollstämplar, dock inte kattfoten utan NS (nysilver) och ibland även stadsmärket med en ram.

Dagens nysilvertillverkare lägger stor vikt vid att kvalité, skönhet, form och att användbarhet uppfylles, detta gäller då främst de nordiska tillverkarna.

Det förekommer även varierande kvalitéer av importerat nysilver, vilket en del är behandlat för att vara putsfritt.

VÅRD AV SILVER.

Allt silver behöver putsas, dock inte så ofta numera som förr, detta tack vare långtidsverkande putsmedel. Även förvaringsmöjligheterna har blivit bättre med speciellt impregnerade silverlindor att förvara matsilvret i, vilket gör att det inte oxiderar så fort.

Det som gör att den svarta beläggningen avlägsnas och polerar silvret är den finkorniga uppslammade kritan, som är en av beståndsdelarna i det långtidsverkande putsmedlet.

För att inte beläggning skall återkomma så fort, måste putsmedlet även ge silvret en skyddande hinna.

I de många långtidsverkande putsmedel som finns idag på marknaden, bildas denna hinna av ett ämne som på kemisk väg reagerar med silvret. Hinnan är färglös och skyddar silvret under en längre tid mot andra kemiska angrepp.

Putsmedel finns i både flytande form och pasta, pasta användes med fördel till större ytor. (Se även min artikel om. Värt att veta om silver. Där ni får även där goda råd om förvaring av silver.)

SILVERSMYCKEN.

Det finns idag effektiva lättflytande medel, där man lägger sina smycken i små korgar, en liten borste medföljer så att man även kommer åt de minsta skrymslena.
Sedan är det bara att spola av dem i ljummet vatten och torka dem torra.
Tänk på att inte vara över vasken, en sten kanske lossnar eller ni tappar dem i avloppet, aj, aj, aj.

DISKNING AV SILVER.

Lägg inte silver i blöt, då är det bättre att det förblir odiskat, tills man har tid att diska. Jag vill avråda från att maskindiska, det kan finnas rester kvar i diskmaskinen som kan påverka silverbesticken, skilj alltså katterna från hermelinerna.
Diska inte heller tillsammans med rostfritt.
Har ni använt silvret till lutfisk, ägg eller ätticksstarka rätter, måste ni diska silvret omgående, annars finns risk för missfärgning.
Låt inte heller knivarnas rostfria blad vara för länge i putsmedlet, de kan då bli flammiga och fula.

FÖRVARING.

Förvara gärna matsilvret i speciella lindor som man även kan lägga i plastpåsar med förslutning, (använd inte gummiband att försluta med, för då blir det svarta ränder på silvret) då varar silvret länge utan oxidering. Det finns även etuier och särskilda besticklådor att förvara sitt silver i, som gör att det håller sig bättre.
Besticken ligger dessutom prydligt var för sig, utan att repas.
Använd gärna dina silverbestick så mycket som möjligt. Det blir de bara vackrare av. Även mindre bekymmer med putsning eftersom oxidering förhindras.

OMFÖRSILVRING.

Har man gamla och nötta silverbestick, arvegods eller andra vackra silversaker, där den oädla undermetallen skymtar fram, kan det vara en idé att omförsilvra dem.
Det kan vara en ovanligt vacker modell, eller något annat,med speciellt affektionsvärde. Det finns säkert något vackert, som bara ligger och skräpar som bli som nytt igen till en rimlig kostnad.

Silver är ett vackert sätt att duka ett vackert bord med, så välkomna till fest.

Vid en middag beror det mindre på vad som står på bordet, än vilka som sitter på stolarna (W.S.Gilbert)


Falköping 2009-02-13
Urban Lundberg