VÄRT ATT VETA OM SILVER.
Av Urban Lundberg 2009-02-13
SILVER
SILVRETS kemiska beteckning är AG (Argentum).
Bismarcklänk.
Världens tyngsta bismarcklänk i silver, tillverkats år 1996, av en av mina absolut bästa vänner, Arle Grönkvist, Vi Odenguld, i Köping.
Bismarcklänken vägde 2 482,4 g ca 2.5 kilo. (Köping, är tillsammans med Falköping, en av de guldsmedstätaste orterna i Sverige. I Tyskland är det Pfortzheim, som är den ledande orten inom samma område)
Silver
Från Wikipedia
Hjälp gärna till att förbättra den här artikeln genom att utöka den.Ytterligare information kan hittas på diskussionssidan. Fler artiklar föreslagna för utökning kan du hitta här.
Denna artikel handlar om grundämnet silver. För andra betydelser, se silver (olika betydelser).
palladium - silver - kadmium
CuAgAu
Periodiska systemet
Allmänt
Namn, kemiskt tecken, nummer
silver, Ag, 47
Ämnesklass
övergångsmetaller
Grupp, period, block
11, 5, d
Densitet
10490 kg/m3 (273 K)
Hårdhet
2,5
Utseende
Glimrande vit metall
Atomens egenskaper
Atommassa
107,8682 u
Atomradie (beräknad)
160 (165) pm
Kovalent radie
153 pm
van der Waalsradie
172 pm
Elektronkonfiguration
[Kr]4d105s1
e− per skal
2, 8, 18, 18, 1
Oxidationstillstånd (oxid)
1 (amfoterisk)
Kristallstruktur
kubisk (ccp)
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillstånd
solid
Smältpunkt
1234,93 K (961,78 °C)
Kokpunkt
2435 K (2162 °C)
Molvolym
10,72 ·10-6 m3/mol
Ångbildningsvärme
250,58 kJ/mol
Smältvärme
11,3 kJ/mol
Ångtryck
0,34 Pa vid 1234 K
Ljudhastighet
3600 m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet
1,93 (Paulingskalan)
Värmekapacitet
232 J/(kg·K)
Elektrisk ledningsförmåga
63.01 × 106 S/m (Ω−1·m−1)
Värmeledningsförmåga
429 W/(m·K)
1a jonisationspotential
731,0 kJ/mol
2a jonisationspotential
2070 kJ/mol
3e jonisationspotential
3361 kJ/mol
Mest stabila isotoper
Isotop
Förekomst
Halv.tid
Typ
Energi (MeV)
Prod.
107Ag
51,839 %
107Ag, stabil isotop med 60 neutron(er)
108Ag
syntetisk
418 år
εIT
2,0270,109
108Pd
109Ag
48,161 %
109Ag, stabil isotop med 62 neutron(er)
SI-enheter & STP används om ej annat angivits
Silver (latinskt namn Argentum) är ett metalliskt grundämne som tillhör gruppen ädelmetaller, och gruppen myntmetaller.
Metallen används ofta till smycken.
Elektriska ledare där mycket höga krav på låg resistans krävs, exempelvis till inneslutning av supraledande material i de största elektromagneterna. Tanken är att om kylningen av supraledaren fallererar så att supraledningen upphör, så ska de mycket stora strömmar det är frågan om kunna gå genom silvret istället utan att ge så höga temperaturer att ledarna smälter. Detta eftersom silver lär ha den lägsta resistansen av alla icke-supraledande ämnen vid tänkbara temperaturer.
Silver är även godkänt som färgämne i livsmedel, med E-nummer E 174.
Den kemiska beteckningen Ag kommer av argentum, det latinska ordet för silver (betyder även pengar).
Silver är idag (22 augusti 2008) värt cirka 2,75 kr/g, eller 13,62 $/oz. En oz (troy ounce), som ädelmetaller ofta mäts i, är 31,10348 g.
Användningsområden
Silver har många användningsområden, bland annat för smycken, där det är en av de vanligaste materialen.
Den finaste silverkvalitén i smycken och konstföremål kallas sterlingsilver och består av 92,5 % silver och resten koppar och andra metaller, vilket deklareras genom instämpling av talet 925.
Gränsen för att få kallas silver ligger enligt internationell norm vid silverhalten 83 % eller 830/1000, vilket deklareras genom instämpling av talet 830. Enligt äldre svenska bestämmelser räknade man i sexton-delar, varvid gränsen lagfästes till 131/4 lod, vilket i decimalbråk är ≈82,8 %, det vill säga praktiskt taget detsamma som halten 830.
Cirka 44 % av allt silver används inom fotoindustrin.
Silver används även i lödmaterial, mynt, elektriska kontakter och i högkapacitetsbatterier. Silverklorid är genomskinligt och används ibland som glascement.
Inom sjukvården används silver som antibakteriellt medel, bland annat i vissa förband och uretrakatetrar.
En silvertacka är ett stycke silver som kan vara gjuten eller pressad. Värdet på en silvertacka är beroende av dess vikt. Det vanligaste förekommande viktmåttet är troy uns. En silvertacka kan variera i vikt från 1 troy uns (31,1 gram) till 1000 troy uns (31,1 kg).
Silverring
Se även
Periodiska systemet
Kontrollstämpel
Silversmide
HISTORISKA MUSEET i Stockholm.
Som jag samarbetade med när vi gjorde Ållebergssmycken, se särskild artikel om detta. ( Värt att veta om Ållebergskragen!)
GULDRUMMET. (Även silverskatter förekommer.)
I Guldrummet hos Historiska museet har vi i Sverige, förmodligen Europas rikaste och finaste samlingar av guld och silver från forntiden. Jag rekommenderar varmt ett besök där, om ni är intresserade av Sveriges fantastiska skatter!
SILVERSKATTEN.
De båda armringarna på bilden, har detaljer av drakhuvud, med vridna tenar och inflätade smala trådar, huvudena har förmodligen även varit förgyllda!
Denna magnifika silverskatt hittades på Burge i Gotland 1967. Den bestod av råsilver och låg i ett broskärl (som tyvärr skadades av bondens plog), ca 3 000 mynt ryska barrer, som var speciellt intressanta, eftersom de hade inristade märkningar och kyrilliska tecken som bestod av ägarnas namn, kanske? Vackra armringar och byglar, samt delar av diverse trasiga smycken.
Det mest intressanta och spännande, med denna skatt, är att den spänner över en tidsperiod, från 500-talet och fram till 1100-1200 talet.
Det fanns orientaliska mynt från år 579. Sedan hittade man östliga mynt, dirhamer, från år 997 och 999.
Ett av mynten är präglat/slaget, för de båda samreagerande kejsarna, Basileos II och Konstantin den VIII, som verkade under perioden 976-1025.
Även tyska mynt från slutet på 900 talet och fram till början på 1000-talet. Några norsk-irländska mynt från Dublin även från England fanns mynt från år 997.
Det äldsta engelska myntet är präglat runt 980 för Ethelhed den Villrådige och kanske har detta mynt nått Gotland i samband med danagälderna!
Från Danmark förekom några mynt från Knut den Stores tid (1018-1035) och fram till Erik Ejegård (1095-1103).
Man fann även det första gotländska myntet, som på ena sidan hade en kyrkgavel och på den andra ett kors.
Denna skatt speglar med sitt innehåll, vilka fina internationella kontakter man hade under medeltiden på Gotland, från vikingatiden och fram till 1200-talet.
Gamla Mynt.
Överst ser vi en penning slagen för kung Erik Eriksson 1220 -1250(Götaland, kanske Lödöse) Diametern är 8 mm.
Sedan kommer en penning slagen på Gotland 1210-1270, 12 mm i diameter.
Underst en penning slagen i Östra Aros (Uppsala) för kung Johan Sverkersson 1216-1222, 18 mm i diameter.
Tors hammare.
Denna Tors-hammare hittade man i Eriksstorp i Östergötland år 1875 tillsammans med sju vackra guldarmringar som nästan vädgde 800 gram, som är tillverkad som förgyllt silver. Det har blivit ett populärt smycke att efterapa! Skatten tror man härrör från övergångstiden mellan vikingatid och medeltid. Man måste beundra det vackra filigranarbetet.
SILVERFIGURER.
MOISES.(Moses)
Moses är tillverkad av Carrera Y Carrera i Madrid (1970-talet) i sterling silver, kvarts och smaragd, 34x18 cm.
Estocada. (Nedlagd Tjur på Arenan )
Tjuren är tillverkad av Carrerra y Carrera i Madrid (på 1970-talet) i sterling silver, bergkristall, pyrit och ligger på en agatplatta, 22x40cm.
Marte.(Legionär)
Gladiator.
Gladiator tillverkad av Carrera y Carrera Madrid (1980-talet)i sterling silver, (925%) med flurit, smaragd, ametist, beryll (blende-beryll), 31x36cm
CHULAPA. (Glädjeflicka)
Glädjeflicka tillverkad av Carrera y Carrera Madrid år (1970-talet) i sterling silver och gul flurit, 20x30cm.
Napoleon Bonapatre.
Napoleon tillverkad av Carrera y Carrera i Madrid ( 1970-talet) i sterling silver, samt pyrit och siderit, 23x12 cm
Narcisco (Romersk ämbetsman)
Romaren är tillverkad av Carrera y Carrera i sterling silver och aragonit, 30x16cm.
AQUILA Ojo Avizor (Jaktfalk).
Jaktfalken är tillverkad av Carrera Y Carrera i Madrid ( 1970-talet ) i sterling silver, bergkristall, aragonit och flurit, 28x28 cm.
Silverbåt S.t. Maria.
Klassiskt silverarbete Drottningholm!
Formgivare av dessa vackra silversaker är Eric Löfman. Som på sin tid såldes av MEMA i Lidköping.
SVENSKA SILVERSKATTER.
Silversmeden Eric Löfman.
G A B Guldsmedsaktiebolaget i Eskilstuna har tillsammans med bl a Silversmeden Eric Löfman har (1987-1988) tillverkat miniatyrer av 10 stycken kända silverpjäser i 830/1000-delar kontrollerat silver ( 675 exemplar av vardera).
Vinflaska med skruvlock Johan Nützel, Stockholm 1697.
Bilden visar Vinflaska med skruvlock, tillverkad av Johan Nützel, Stockholm 1697.
Det finns en dikt av Carl Snoilskys till regementets kalk som lyder: "Befriat från sin bädd av grus jag såg det blänka vid det ljus, som steppens stjärna sände. Med hjältens krönta namnbokstav i glans ur sin Poltava-grav , det dyra minnet rostfritt återvände."
Tekanna av Johan Schenk, Stockholm 1707.
Bilden en tekanna av Johan Schenk som kommer från Loheskatten, Stockholm år 1707. En mycket vacker och annorlunda tekanna för sin tid, underdelen är godronnerad och överdelen är ciselerad med akantusrankor och bandornamentik. Pipen är formad som ett drakhuvud.
Familjen Lohe i Stockholm grävde ned under sin fastighet i Stockholm en mycket stor samling silverpjäser, mynt och annat, som sammanlagt vägde mer än 200 kg.
Varför gräva ned? Man tror sig nu veta, eftersom de yngsta silvermynten var präglade 1741, samman föll detta med bondeupproret Stora daldansen i juni 1743.
Varför skatten inte grävdes upp igen, tillhör dock en av de stora och spännande mysterierna historier om våra silverskatter.
Terrin Christopher Dey, Riga 1739.
På bild ser vi en terrin av Christopher Frey från Riga 1739. Det är ett signum för den europeiska senbarockens-Fredrik I:s tid i Sverige. Originalet tillhör Kulturen i Lund.
Ljusstake Isac Sauer Stockhom 1769.
Bilden visar en barockljusstake av Isac Sauer, Stockhom 1769, tillhör Nationalmuseum.
Barockens volut är som en spänd stålfjäder, rokokons är som ett böljeslag var det någon som sade! Silversmederna försökte nog att skulptera ljuset! Sauer tycker jag har lyckats med dettaganska bra.
Kanna för nattbrännvin Ferdinand Sehl dy, Stockhom 1733.
Bilden visar en av barocken svenska dryckeskannor av Ferdinand Sehl d.y. 1733 Dessa stadiga pjäser var avsedda för öldrickning och rymde en dryg liter. De var populära under tiden "de Karlar trenne" ,dvs under 1660-1720. Sedan kom silvret att ersättas med glas och porslin.
Originalet tillhör kulturen i Lund.
Kåsa Peter Söderbom, Örebro 1761.
På bild ser vi en Kåsa, som Peter Söderblom Örebro tillverkade 1761.
I dag är det våra samer, som tagit över denna tillverkning, i både trä, tenn och silver, där man behållit seden, att dricka brännvin ur kåsor ända in i våra dagar
Kåsa är ett gammalt nordiskt ord, som under början av 1500-talet fanns det stora kåsor av trä och vi vet också att Erik XIV på 1560-talet ägde ett flertal silverkåsor, de kallades även för ryssekåsor.Originalet tillhör Kulturen i Lund.
Smörask av Johan A:son Ahlbom, Västerås 1758.
Ovan ser vi en smörask från Johan A:son Ahlbom Västerås 1758. Man undrar om det är en slags bonderomantik att avbilda hemslöjd i ädelmetall?
Originalet tillhör Röhska konstslöjdmuseet i Göteborg.
En supkalk som Jacob Gyberg från Lund tillverkade 1800.
Supkalk av Jacob Gyberg Lund 1800. Originalet finns på kulturen i Lund.
I slutet av 1600-talet kom från Tyskland tumlaren, som var lätt tillplattad nedtill och därför tumlade tillbaka (praktiskt)när man slog omkull den.Under 1700-talets mitt kom en pokalliknande tingest som kallades för supkalken.
Brännvinet blev ett normalt inslag i den svenska småborgeligheten och i bondesamhället.
Under slutet av 1600-talet uppstod det dryckesseder, som fordrade lämpliga kärl för inmundigande av dessa starka drycker.
En sed som man tror spreds längst kusterna, var den att dricka brännvin med sked från vackra skålar, därav namnet brännvinsskålar.
Karl XII:s bägare, Johan Nützel, Stockholm 1698.
På bilden ser vi en bägare i fögyllt silver som har tillverkats av Johan Nützel Stockholm år 1698, som Karl XII år 1699 lät förära ett helt dussin till Tsar Peter av Ryssland.
Originalet tillhör Nordiska museet i StockholmI Moskvas Kreml finns fortfarande 9 stycken av dessa kvar. Bägarna var ståtliga, 33 cm höga och krönta av en pinjekotte som handtag till locket.
Guiden lär berätta i Kreml, att här ser ni hur fattiga svenskarna var på den tiden, som inte hade råd med mer påkostade pjäser.
POKAL. Ferdinad Sehl d.ä. (1699)
På bilden ovan ser vi en pokal tillverkad av Ferdinand Sehl d.ä. Stockholm 1699. På pokalen ser vi en utförligt graverad inskription till en tacksam mottagare.
När det gäller gärningar utöver det vanliga var nog den pokal som kopparslagare Palm i Stockholm fick när han hade år 1699 monterat kyrktuppen på Riddarholmskyrkans torn. Det var en nära nog klockformig pokal på fot, helt olik de vanligtvis förekommande bägarna under denna tid.
Liknande bägare var ofta en hedersgåva där en utförlig och noggrant läsbar graverad inskription redogjorde för bragden som någon utförde, vilket motiverade den eleganta belöningen.
Den vanligaste belöning var silverskeden, som pigan fick en efter 10-års tjänsgöring, barnet fick en till dopet.
Originalet tillhör Hallwylska museet i Stockholm.Diverse stilarter och ornament på silver genom åren.
Stilarter och ornament ser vi överst till vänster från år 1450 den Gotiska stilen, sedan år 1550 Renässansstilen, år 1650 Barock, år 1750 Rokoko och år 17-1800 Empire, i raden under från vänster ser vi den år 1790 Gustavianska, år 1850 Romantiska och sist år 1900 Jugendstilen.
Moderna silversmycken.
b j ö r g jewellery i silver.
Smycken från ti Sento Milano.
Historik
Silver förknippades med MÅNEN för dess silvervita sken. Det ursprungliga namnet för SILVER var LUNA, vilket betyder Måne. Sedan byttes namnet till ARGENTUM, (Ag- som ofta förkommer i korsord) vilket betyder vit och glänsande. SILVER förekommer gediget i naturen och ofta tillsammans med GULD.
GULDET förknippades ofta med SOLEN och för EGYPTIERNA var GULD symbolen för deras SOLGUD Ra.
Det i bibeln ofta omtalade silvret kom från Mindre Asien. Grekerna hämtade sitt silver från Cypern, Sardinien och Spanien. Men de tog det mesta från sina egna gruvor.
Det spanska silvret spelade en betydelsefull roll i antikens historia. De företagsamma fenicierna började bryta silver ca tusen år f. Kr.
Redan under den tidiga medeltiden försköts silverproduktionens tyngdpunkt till Mellaneuropa. Det kom inget silver till Europa vare sig från de orientaliska länderna eller från Afrika.
Under medeltiden gjorde Karl den store silvret till grundval för penningväsendet.
Silverproduktionens tyngdpunkt låg i Mellaneuropa. Trakter som Mansfeld och Böhmen hade då sin blomstringstid.
På 1500-talet och fram till nu har Amerika varit den största silverleverantören för hela världen.
År 1736 gjordes ett enastående silverfynd, vid södra gränsen av Arizona. Silvret låg på marken som stenar. Man hittade dussintals stenar som vägde från 100-1000kg/st.
En av dem vägde ca 1.350kg och är den största silverklimp som blivit funnen.
År 1940 uppnåddes den största årsproduktionen i världshistorien, nämligen 8.300ton. Enbart ca 3 % kom från Europa. I Europa är Tyskland och Jugoslavien de största producenterna, men även Sverige är ett silverland. (Boliden)
Mexico levererar ca 2 500 ton, dvs. Ca 30 % av hela världsproduktionen. Canada, USA samt Mexico svarade 1940 för ca 67 % av världsproduktionen. Hela den Nya Världen (Nord-Mellan och Sydamerika) stod för ca 80%.Indierna har samlat på sig mer silver än hela den övriga världen.
Silvret i Sverige.
Redan vikingarna förstod sig på silver. Man har hitta gamla silvermynt som härstammat från Medelhavsområdet och Främre Orienten. I början av 1500-talet, började man producera eget silver.
Det var då Sala silvergruva kom i drift. Det var Gustav Vasa, som tog merparten av produktionen till stadskistan och till sina egna finanser. Gruvan producerade ca 300 ton silver och ca 30 000 ton bly är numera nedlagd.
SILVERTACKA från Boliden.
Kvitto med samma nummer(750) som på tackan medföljer den investerade silvertackan på ca 1/2 kilo, ca värde idag 2008-01-09 1 700 sek.
Kvitto med samma nummer (750)som på tackan, garanterar äktheten.
Det är Bolidens verksamhet i Skelleftefältet som har haft den största silverhanteringen.
Bolidens fabrik i Rönnskär har producerat ca 210-240 ton/år, totalt mer än 4 000 ton sedan starten. Det finns Bolidentackor att köpa även för privat bruk.
TILLGÅNGAR och PRISUTVECKLING.
Man beräknar att de samlade tillgångarna av silver är ca 200 000 ton. I cirkulerade silvermynt, tror man att det finns ca 50 000-60 000 ton silver. Vidare finns stora tillgångar av silver, i såväl officiella, som privata händer.
Silverhandeln har två centra, LME (London) och COMEX (New York). Silvret noteras i troy ounce (31, 1gram). Börshandeln sker normalt i tackor.
EN VIKTIG HISTORISK HÄNDELSE.
Silvrets prisutveckling var starkt stigande under 70-talet.
Efter en onormalt hög prisstegring, som kulminerade under de första månaderna under 1980. Då steg priset från ca 600kr/kg till 6 700kr/kg, beroende på att några bröder Hunt i Texas, spekulerade (köpte upp så mycket silver de kunde få tag i) i silver tillsammans med några shejker.
De gick sedan i konkurs, men denna spekulation påverkade handeln mycket kraftigt mellan 1979 till 1980.
Man kan gott säga att hela guldsmedsbranschen, i hela världen då sprang in i väggen, eftersom guldpriset steg under samma period från 24 000kr/kilo till 124 000kr/kg
Jag var själv då i Vicenza Italien, på en stor inköps- mässa i januari 1980, när guldet steg varje dag vi var där och i slutet på mässan annullerade de flesta köparna sina guldorder och köpte pärlor i stället.
Presidenten för denna mässa begick självmord sista dagen, det var en mycket otrevlig situation vi alla i guldsmedsbranschen då befann oss i.
Det tog många år för guldsmedsbranschen att återhämta sig.Många företag gick över styr och det kom in en flera oseriösa företag som ville tjäna snabba pengar under denna turbulenta tid.
Ni kommer kanske ihåg att det fanns uppköpare både på silvermynt och skrotguld under denna tid och de som hade tur kunde tjäna bra med pengar. I dag (2008-01-09) kostar silver ca 3 500 kr per kilo.
EGENSKAPER.
SILVRET står endast GULDET efter i smidighet och tänjbarhet. Liksom GULDET måste SILVRET alltid LEGERAS med andra metaller för att kunna bearbetas.
Legeringsmetallen är KOPPAR och finhalten anges i tusendelar (inte i karat).
Den högsta finhalten man arbetar med är 925/000 detta är då FINSILVER legerat med KOPPAR 75/000.
Detta kallas i dagligt tal för STERLING SILVER och används ofta till smycken samt emaljarbeten.
Den vanligaste FINHALTEN är 830/000 för bruksföremål, kallas för ”BRUKSSILVER”.
På kontinenten är det vanligt med en lägre finhalt, nämligen 800 tusendelar (800/000) SILVER.
Av alla metaller är SILVER den bästa ledaren för värme och elektricitet.
I ren luft förändrar sig SILVRETS yta rätt lite, men SVAVEL i luften gör att det OXIDERAR.
FINSILVER oxiderar inte lika snabbt som legerat SILVER.
Med SALPETERSYRA ingår SILVERFÖRENINGEN SILVERNITRAT, som har förmågan att under ljusets påverkan ge SILVER en BRUNVIOLETT färg. Denna egenskap har gjort att SILVERSALTERNA blev mycket användbara inom FOTOGRAFERING för att framställa den ljuskänsliga hinnan på filmer, plåtar och fotopapper.
Även till finare SPEGELYTOR användes SILVERHALTER.
SILVER har en specifik vikt/densitet av 10,5 gram per cm3. (Vatten, (H2O) väger som jämförelse 1 gram per cm3) (GULD väger 19,3 gram per cm3).
Smältpunkten för silver är 962 grader Celsius, för Guld är det 1064 grader Celsius.
GULD och SILVER kallas för ÄDELMETALLER för att de inte angrips av SYRE.
I regel finns det kontrollstämplar på SILVER och GULDARBETEN som anger: Registrerad tillverkare, ortsmärke, S för SILVER, Kattfot (Kontrollstämpel som intygar finhalten, den infördes 1754 som opartisk kontrollstämpel), Finhaltsstämpel, 925 eller 830 och årsbeteckning (tillverkningsår). År 1988 återgick ansvaret att kvalitetsskydda finhalten till GULDSMEDSBRANSCHEN.
Finhaltsstämplar.
Vad är Äkta silver? Finhalten för silverföremål, i dagligt tal kallat för äkta silver! Detta skall då vara lägst 830 tusendelar (83%). Resterande 17% är vanligtvis koppar.
.830 kallas för Verksilver. Den vanligaste smyckeslegeringen är 925 tusendelar silver (92,5%), resten är koppar.
.925 kallas även för Sterling eller Sterlingsilver!
Det är väl bättre med mer silver (925) eftersom det inte oxiderar så lätt som .835, då denna halt innehåller mer koppar och det är ju kopparn, som är största boven anser jag.
FÖRVARING och SKÖTSELTIPS.
Putsa silver är inte så trevligt alla gånger, men resultatet brukar ju bli tacksamt och bra. Det finns putsmedel och dipp att köpa i guldsmedsbutiker.
Men det går även bra att lägga ned en ordentlig bit aluminiumfolie i botten på en plasthink, sedan lägger man ned sina silversaker, därefter fyller man på med två normala nävar vanlig tvättsoda. Häll sedan på hett vatten, så att det täcker silvret. Nu uppträder en vichyeffekt, när den är klar, så är ditt silver vitt och blankt igen!
Nysilver polering är inte alltid lika lätt om silverytan är nött. Silvervasar skyddar man bäst genom att ha ett glas på insidan, som man ställer blommorna i.
Ett sätt att bevara silvret efter en putsning kan vara att man gnider in föremålet med möbelpolish, som innehåller vax, denna hinna skadar inte silvret, men förlänger oxidering, eftersom ytan utestänger luften att nå den.
Om du diskar dem i maskin se då till att hålla avståndet till de rostfria besticken.
Har du haft en middag och vill diska besticken lite senare, låt dem då ligga torrt. Torka dem direkt efter att du diskat, så undviker du fläckar!
Lutfisk och ägg kan orsaka fläckar på silvret, diska därför detta silver omgående efter måltiden.
Förvara ditt silver i speciella besticklindor med särskilt impregnerat material och förvara sedan rullen i en plastpåse som du försluter, så hindrar dumissfärgning!
Ha absolut inte gummisnoddar som paketerar ditt silver för då får du omgående en rand efter snodden. Förvara silvret mörkt och torrt.
Använd ditt silver så ofta du kan så slipper du onödig skötsel och paketering. Det är ett bra sätt att bevara den härliga lyster som bara äkta silverbestick genererar.
Silverarbete av Dan Smedman Skövde. (Dan & Olle Smedman)
Äkta silver rakt igenom!
Om man vill kontrollera att det är äkta silver, gör man det genom, Potentiometrisk titrering eller Volhardtitrering för SILVERANALYS. Ädelmetallkontrollen finns i BORÅS.
NYSILVER innehåller INGET SILVER men liknar SILVER i färgen och består av 64 % KOPPAR, 24 % ZINK och 12 % NICKEL.
Numera är det vanligt att NYSILVER
Silvret står endast guldet efter i smidighet och tänjbarhet.
Liksom guldet måste silvret alltid legeras (blandas) med andra metaller för att kunna bearbetas.
Legeringsmetallen är koppar och finhalten anges i tusendelar (inte karat).
Den högsta finhalt man arbetar med är 925/000 dvs.
Finsilver legerat med 75/000 koppar (7,5 %).
Detta kallas för Sterlingsilver och används ofta till smycken och emaljarbeten stämplas 925. 830/000 är den vanligaste finhalten för bruksföremål och stämplas då 830.
Denna legering kallas för Verksilver.
Av alla förekommande metaller är silver den bästa ledaren för värme och elektricitet, använd därför inom elektroteknik.
I ren luft förändrar sig silvrets yta inte så mycket, men svavel i luften gör att silvret oxiderar, men den tunna hinnan av silversulfid avlägsnas lätt med polermedel eller genom kokning i utspädda lösningar av natriumklorid (koksalt).
Finsilver oxiderar inte lika lätt dom legerat silver.
Med salpetersyra ingår silverföreningen silvernitrat, som har förmågan att under ljusets påverkan ge silver en brunviolett färg.
Denna egenskap har gjort silverhalterna mycket användbara i fotografiska emulsioner, för att framställa den ljuskänsliga hinnan på filmer, plåtar och fotopapper.
Numera är fototekniken annorlunda med digitalkameror och dataframställning av bilder, vilket inneburit att silvrets betydelse har minskat.
Även till finare spegelytor använder man silversalter.
OLIKA METALLERS EGENSKAPER.
Metallerna som används inom guldsmedsbranschen kallas för Ädelmetaller beroende på att de inte kan angripas av syre.
Dessa metaller är: guld, silver och olika platinametaller.
Ädelmetallerna bevarar normalt sin metallglans.
Att silver behöver putsas beror på det svavel som finns i luften.
Kongress i Grekland.
Urban Lundberg i talarstolen!
Jörgen Pettersson Falköping och jag själv blev inviterade tillsammans med 13 andra representanter från Europa att berätta om respektive lands guld och silversmedsindustri till Volos i Grekland 1993.
Det var ett intressant och proffsigt arrangemang av EOMMEX, som är motsvarigheten på vår handelskammare.
Dessutom deltog deras branschorganisationer,ELKA och POVAKO, som motsvarar vårt GF och GLF.
Det blev ett digert men inressant program, som simultantolkades på fyra språk.
Vi fick en grundlig och mycket intressant information om Greklands Guld -och Silversmedsindustri från antiken till våra dagar.
Därutöver bidrog samtliga länder med motsvarande informationsutbyte.
Vi fick nya vänner och vi knöt fina kontakter över gränserna som gagnade deltagarna på olika sätt.
Jag slutar med,
EF CHARISTÅ PÅLI! (Tack så mycket!)
JASSÅ! (Hej och farväl)
”Att tala är silver och tiga är guld!”
Hälsningar/Urban Lundberg
