Vatten,vattendrag och källor i Falköpings omgivningar.
De försvann samtliga mer eller mindre vid järnvägens tillkomst.
När det gjordes en undergång vid Scheelegatan år 1905,skars samtliga ådror från berget av och det sprutades högt med vatten.Vid Bangatan fick man lägga stora trummor för att bli av med vattnet. Detta innebar att samtliga Ranta-bor blev av med vattnet i sina brunnar. Det blev i stort sett torrt överallt och då fick man dra vattenledningar från
Bilder från musset.
Bilder från musset.
Det påstås att Stadsjön (Hulesjön) gick ända ned till järnvägen innan den sänktes två gånger.
En del kallades för Storsjön och en för Lillsjön.
Vattnet kom i huvudsak från Mösseberg (Äskebäcken)och var rent och fint.
Förr fanns det bryggor och ekor och stáborna var ute och åkte,fiskade och badade.
Allt detta försvann när vattenledningen byggdes ut och man släppte på kloakvattnet.
Det blev när man byggt lasarettet 1902, som avloppet släpptes på till Lillesjön. Det blev sedan en kanal förbi Redberga söderut via Stadssjön mot Lidan.
Redan tidigt blev det en fråga om att skaffa vatten från Mösseberg
År 1889 fylldes en skreva uppe på berget igen (se bild), genomden fördämningen fick man en vattenreservoar (Skogssjön/Pankasjön)från sjön lades en vattenledning samma år.Vattnet kom från
Gröna Mad.
Gröna Mad.
Högtrycksledningen från sjön sköttes av en man som hette Johan Petter Johansson och han kallades allmänt för "Panken!"
Han var från Torbjörntorp. Gifte till sig ett ställe på berget nedanför sjön.
En av de få telefoner som fanns i stán gick dit.
Om det brann i stán fick han springa uppför berget och öppna en ventil och släppa på vattnet så att det kom till högtrycksledningen.
Detta kallades för, att han fick "panka" upp och ned.
Man fick inte stänga av brandposterna nere i stán förrän "Panken" hade stängt av,annars sprängdes ledningarna.
Det hände en gång när det brann 1907 vid Trädgårdsgatan,där Bäckströms pensionat låg, som de glömde att ringa "Panken"att ha skulle stänga av.
Detta resulterade i att rören vid järnvägen sprack och vattnet läckte upp på gatan.
En dotter till "Panken' gifte sig sedan med hattmakaren Halvorsén,som tidigare varit anställd hos Forss Hattfabrik.
Han fick sedermera ta över skötseln av högtrycket och byggde på "Pankens" hus och ordnade även till en liten hattfabrik där,efter att fått köpa en press av Forssén's,som gjorde stommar.
Det var förbjudet att bada i "Pankasjön", eftersom man tog dricksvatten därifrån.
Men det var scouter som badade där en gång och scoutledaren som hette Artur Rydberg drunknade.
En annan som drunknat hette Georg Berggren.
Det har funnits vatten vid Ellet,som var stán gamla vattningsplats längs ned vid Storgatan.
Där fanns det många källor med rikligt flöde.
Där fanns ett Sköljhus inne vid Gassverkets gård, framför Karlslund.
Vattnet till Sköljhuset kom från Haglunds och Forss tomter och rann rakt igenom Sköljhuset.
Det riktigt skummade ur kalkberget förr, där källan var.
Bakom Ellet var där en stor bassäng och fyra brunnar med
träpumpar. Det var nog brandkårens vattenreservoar.
Vid bassängen vattnade även bönderna sina hästar,sedan gick de väl till bryggeriet Victoria och tog sig en pilsner.
Strax norr om Sköljhuset låg det Neumanska badhuset vid Trädgårdsgatan 2.
Det fanns en duktig dam där,som kallades för "Bad-Sara" som skötte om detta "karbad."
Efter doktor Neumans tid var det servering där några år.
Från Ellet gick det ett stort täckt dike ned till Stadssjön.
Det låg flera garverier där nere också.Det fanns 5-6 garvare i stán som bönderna lämnade in sina hudar till.
Sköljhuset vid Ellet revs mellan 1920-30.
Brunnskaret vid Ellet flyttades först till Sköljhuset på Ranten och sedan till Tåstorpsparken.
En annan bäck kom från Ballerstenskällan på Ranten, där fanns en stor "Floge", som många källor mynnade in.
Även en stensatt kulvert gick upp mot Rantens gård.
Vid stenbrottet vid nuvarande Smedjegatan (Nordins verkstad samt Likkistfabriken)fanns det källor. En kallades för "Pottekällan som låg där Nillsons Gjuteri fanns.
Där fanns även ett Sköljhus.
Från detta stenbrott rann vattnet utmed nuvarande Bangatan och så småningom under järnvägen ned
till Stadssjön.
till Stadssjön.
Falebäcken hette den bäck som rann över Forss gård ned till Ellet.
Huvudkällan fanns vid Frejagatan,där fanns även en pump med fint vatten.
Bra vatten att koka rena ärtor i sa's det.
Ellabäcken kom från Hästbacken och rann över nuvarande Jakobsgatan förbi Annedal och rakt över lasarettstomten,sedan ner genom Frejagatan.
Det fanns en spång över bäcken fram till 1906 och ett brofäste ända till 1940.
Även vid Danska vägen 129 gick ett dike ned till järnvägen,detta vatten använde Lokstallarna till att fylla loken med.
Det fanns öven en brunn där.
Rantens Saft&Vattenfabrik vid Danska vägen 129 hämtade sitt vatten i Mössebergsparken
mittemot villa 29.
mittemot villa 29.
Ungefär vid Trekanten fanns det en vattenledare.
Det fanns källor och källådror lite varstans i sluttningen från Fåraberget,från Yregården,Åttagården och Fredriksberg rann bäckar ned mot Ranten.
Vattnet samlades i sänkan vid nuvarande Falegatan,från systrarna Jonssons café och norrut.
Vattensamlingen kallades för Flogen,(vilket egentligen betyder att vattnet har flödat över.)
Vattnet leddes mot Friggeråker, via ett dike vid Eskilstunaboden (Sundlings gård, kallades även för Brunnsparkeskölj-och klapphus) på järnvägens östra sida och sedan ut i Valtorpsån.
En annan bäck kom från Tåstorpskällan och rann rätt igenom Olof Adersgården ned mot Folkets
Park.
Park.
Det finns även en bäck som rinner genom golfbanan, där det fortfarande förekommer bäcköring.
Från Mössebergsparken rann en bäck ned till järnvägen norr om Mössebergsgatan i en bäck mot Friggeråker på väster sida om järnvägen som fortfarande existerar och rinner vidare genom golfbanan till Valtorpsån.
Alla husägare på Ranten hade brunnar med hävstång och spann.Vattnet var hårt och inte så bra att koka ärter i,därför tog man vatten från Mösseberg.
Vid Backgården i Friggeråker var det så bra självtryck,att det förmodligen skulle räckt till halva byn.
På andra sidan berget i Kleva hade varenda gård självtryck.
Broddetorp tog sitt vatten från Ruskela källa.
Då vet vi lite mer om hur det varit med vårt vatten.....
Samtliga bilder och info från museet
